Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Johannes Canuti Lenæus professor 1604.
Huru många tron i väl bafva blott derigenom bragts till tiggarstafven,
att de till fosterlandets nytta utgifvit något af trycket.»
1)et var ett tal sådant som hittills ej hörts inom våra lärda
murar. Men så var han oclc ingen vanlig man. Medveten om sin
egen kraft, brinnande af begär att verka för universitetet och
fosterlandet, grep han fatt i sin nya verksamhet. Den gränslösa
arbetsförmåga och oerhörda mångsidighet, som i så hög grad utmärker
honom och hans son framför de flesta andra, visade sig på ett lysande
sätt under de tre år, han företa gången var i Upsala anställd. Hans
undervisning inskränkte sig ej inom ämnena för hans professur, till
hvilken ban förde aritmetik, algebra, geometri, geodesi och stereometri
(ban var för öfrigt sin egen matematiske instrumentmakare), utan
omfattade äfven logik, retorik, latin, grekiska och botanik1). I de
begge första ämnena utarbetade ban nu egna läroböcker, af hvilka
logiken, som hvilade på Aristoteles system, sedan af honom ytterligare
omarbetades och derpå användes vid det kollegium ban bildade under
sitt andra besök i Wittenberg.
Mindre lysande är visserligen gestalten af den man, som vid
Rudbeckii sida inviger sig till sitt lärarekall och af honom något
undanskymmes. Den är dock aktningsbjudande nog från mer än en
en sida. I öfver fyratio år verkade Johannes Canuti Lenæus som
lärare vid universitetet, derunder erkänd både som skarpsinnig tänkare
och framstående teolog. Vid 73 års ålder blef han Sveriges rikes
primas och universitetets prokansler och skötte dessa embeten med
oförminskad kraft i två och tjugu år till sin död år 1GG9. Han var
bland den ynglingaskara, som deltog 1595 i den första depositionen,
och genom nära tre fjerdedels sekel fick han följa universitetets
utveckling. Han hade känt dess betryckta och torftiga ställning under
16:de seklet, tog sjelf en liflig del i (less blomstring under Gustaf
Adolfs och Kristinas tider och upplefde ändock den glänsande
begynnelsen af Magnus Gabr. De la Gardies kansleriat. Född år 1573
i Lena församling, der fadern var prest (hvaraf tillnamnet är kommet),
inskrefs han i Upsala 15932), hvarifrån han fyra år senare begaf sig
till Wittenberg (inskr. <1. 23 Dec.). Efter tre års studier återvände
ban hem, men reste ånyo ut 1(301 och stannade då i Hebnstädt
(inskr. d. 13 Nov.). Vid återkomsten 1004 kallades han först till hofvet,
för att inför Karl IX försvara sig, såsom misstänkt att hafva stämplat
med rikets fiender. Det blef honom ej svårt att visa sin oskuld, och
’) Om Rudbecks lärareverksamhet 1604—1606 jfr. Dahlin, Bidrag t. d. matern.
vetensk:s liist. i Sverige fiire 1679, Upsala 1875 s. 55.
2) Enligt Olof Rudbecks program d. 13 Juni 1669 tillbragte Lenæus fvra år
i Upsala och reste utrikes 1597.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
