Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studentantalet 1604— 1607.
121
för att i dennes närvaro med hela myndigheten at sin värdighet som
rektor offentligen förmana sina medbröder vid universitetet att icke
rubba den hittills brukliga och af öfverheten godkända
undervisningsmetoden. Ingenting hjelpte; Skytte, som sjelf var fullt ut så
i fr ig Ilamist som Paulinus och i Paris varit nära att råka ganska
illa ut, derför att ban vågat förebrå doktorerna i Sorbonne midt
i ansigtet Rami mord1), måste med blödande hjerta erkänna, att
»denna skolastiska och metafysiska orenlighet äfven banat sig väg till
nästan alla skolor.» Och hans och hans vänners förbittring målar
sig i de ord, med hvilka han ännu fem och trettio år senare blickar
tillbaka på denna tid. »Ömkligt var universitetets utseende och
be-klagansvärdt dess tillstånd. Behöfvas väl Hera bevis. Man hade ju
omsider kommit derhän i fräckhet och lättsinne, att man icke var
nöjd med att med denna smitta hemsöka de akademiska auditorierna,
utan äfven skändligen med den förorenade den enskilda
undervisningen inom fyra väggar. Hvilket är aldeles klart deraf, att, såsom det
berättades, öfver 29 enskilda kollegier då gifvits, i hvilka dessa
fåfängliga menniskor med förakt tor de akademiska konstitutionerna
ansågo sig kunna åt den oskyldiga ungdomen iskänka detta
metafysiska och skolastiska gift, som (le sjelfva i utländska skolor insupit.»
Striden var ej härmed slut och jag får framdeles tillfälle att
återkomma till densamma.
Efter de nya professorsutnämniiigarne 1604 kunde universitetet
ånyo begynna sin verksamhet, som för en längre tid varit geuom
pesten afbruten. Sedan Paulinus d. 16 October 16U4 blifvit till rektor
utsedd, skedde d. 6 November den sedvanliga fördelningen i klasser,
och blefvo då nittionio studenter fördelade på klasserna i logik,
aritmetik, fysik, astronomi och geometri. Men att dessa ej
representera hela antalet närvarande, är troligt deraf, att, då klassflyttningen
verkställes (1. 3 December år 1605 efter afslutad examen, heter det
i matrikeln: O ames et singuli jurisdictioni anade ni i cæ suhjecti
ànäkjmv librorum historicorum S:æ Scripturæ auscultare tenebuntur:
infrascripti vero adolescentes in classes peculiares sunt addicti,
quemadmoduiii sequitur. Derpå uppräknas klassernas medlemmar
155 till antalet (sjelfva klasserna äro ökade med en »Eloquentiæ»
och en »Catechetica»); alla som äro inskrifne i de sex lägre klasserna
skola skrifva tal och bref antingen af egen uppfinning eller efter
præ-ceptorns föreskrift; men om de 22 i claägis eloquentiæ säges: infrascripti
d. 26 Dec. voro dessa tillbaka i Stockholm (se Bihanget n. 26 s. 63). Allt det
öfriga om Ramismens och Aristotelismens strid iir hemtadt ur Skyttes ryktbara tal
till Upsalastudenten^ d. 19 Nov. 1640 (Nettelbladt, Sehwed. Bibi. IV, s. 125—127).
’) Freinsheimii Orationes, Krankf. 1662, s. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
