- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
122

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v>->

Rudbeck" konstitutioner af 1006.

vero illius prcelectionibus peculiariter sunt audituri earundemque
rationem in examine publico reddituri. För åren 1604 och 1005 fins
ingen särskild uppgift om nyinskrifne; 1000 åter angifvas dessa till 34.
Men denna siffra sjunker 1007 ner till 5’). Det häntyder på att
universitetets ställning försämrats, och så var verkligen förhållandet Det hade
ådragit sig Karl lX:s onåd, och han lät det känna tyngden af sin vrede.

Innan jag öf.ergår till att skildra dessa nya missöden, återstår
dock att redogöra för universitetets äldsta kända konstitutioner eller
statuter. De äro icke gifna af regeringen, utan af Johannes
Rudbeckius utarbetade kring 1600; men man har tydligen hoppats att
ä dem utverka kunglig bekräftelse-). Det måste ovilkorligen förvåna
att se initiativet tagas ifrån universitetet, men när regeringen ej gjorde
något, var det en nödvändighet för lärarne att sjelfva tillsvidare gripa
sig an dermed. Och dessa »Leges Academiæ Upsalieusis» återspegla
förvisso troget de dåvarande formerna för universitetets verksamhet,
hvarför en redogörelse för deras förnämsta innehåll torde vara
ganska upplysande.

Dessa statuter äro indelade i tre afdelningar, af hvilka den första
innehåller stadganden gällande universitetsväsendet i allmänhet, den
andra handlar om professorerna och öfriga tjenstemän, den tredje om
studenterna.

I inledningen till första afdelningen bevisas i några få ord
nödvändigheten af lagar för universitetet, såsom för hvarje annat
samhälle. Derpå gifvas bestämmelser om föreläsningarne. Dessa skola
börja kl. 0 på morgonen med retorik eller latin; kl. 7 läses logik,
kl. 8 matematik eller aritmetik och geometri; kl. H teologi. l’å
eftermiddagen föreläses kl. 1 i teologi, kl. 2 i astronomi, kl. 3 i fysik och
kl. 4 i grekiska och hebreiska. Ingen får föreläsa eller disputera
enskildt på de tider, då offentliga föreläsningar hållas, ej heller utan
konsistorii samtycke. Talöfningar skola hållas hvarje vecka mellan
12 och 1 om Onsdagarne af de högste i hvarje klass; ocli skola
filosofiska fakultetens professorer turvis närvara, för att allt må dess
anständigare tillgå. Disputationerna hållas mellan 7 och 10 om
Lördagarne, hvilken dag är fri från föreläsningar. Teserna skola
åtta dagar förut uppvisas för dekanus, för att efter hans godkännande

’) Allt det ofvanstående ur Album studiosorum i Kons. arkiv.

2) Tryckta i Bihanget n. 27 s. 05—75. Jag vill dock ej påstå, att orden
tliploina vegium si haberi possit bevisa, att Rudbeckius ä dem begärt kunglig
bekräftelse redan 1600; snarare antyder uttrycket i üfverskriften, att de en tid varit
satta 4 sido, men vid en senare tidpunkt (troligen under Rudbecks andra vistelse i
Upsala 1009—1013) framdragits under förhoppning, att man på dem skulle kunna
utverka kunglig bekräftelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free