Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Privilegierna borttagas 1607,
for kommunitetet, blifvit iakttagen oeh för öfrigt derifrån utdrifva de
studenter, som icke befunnos duglige. Karls missnöje ined privilegierna
framlyser af svaret på professorernas begäran att få ostördt njuta
sina privilegier, då ban säger: »är det de som vi med rikaens råd
hafva underskrifva, då vilja vi dem intet bestå, utan de skola gifva
dem tillbaka från sig igen; sedan vilja vi väl låta gifva dem sådana
privilegier och friheter, att de skola vara belåtna med och som i
andra evangeliska akademier är brukligt, dock efter detta lands
lägenhet.» Kansler skola de få; ban ställer dem genast tre i valet, Grefve
Abraham Brahe, L. Cawer och Johan Rosenhane’), Hvad det
latinska trycket angår, så är ju en boktryckare inbeställd och kan allt
för väl ilen, som trycker svenska och tyska, äfven trycka latin.
Begäran om præbenden och hemman för de professorer, som ej hafva
sådana, afvisas lika strängt som förut; »om de hafva for litet till
underhall, så vilja vi (lem förbättra och föröka, att de intet skola
hafva behof göra något bondarbete.» Starkast visar sig konungens
onåd i det otillbörligt bittra svaret på deras sista anhållan, nemligen
att Paulinus skulle få igen sin professur och antalet af professorer
utvidgas såsom beslutet var i Norrköping (1004). Det sista ville ban
nog göra, om tjenliga personer funnes, »men den som icke hafver
falkar ban måste beta [jaga] med ugglor.» Paulinus får ej komma
tillbaka, och hånfullt frågar han (lem »om de vilja hafva sådana
karlar, som oss så oförskylt hafva traktat efter lif och välfärd i
umgänge med sig, andra veta vi intet tillgå.» Om någon under den
närvarande bristen vill upprätthålla två professurer, skall ban derför
gerna fä uppbära dubbla lönen.
Det starkaste beviset på konungens ovilja erfor dock
universitetet, dä han nästa år gjorde en verklighet af den hotelse han nyss
låtit undfalla sig om sin afsigt att upphäfva universitetets 1595 gifna
privilegier. Det skedde vid hans kröning, som egde rum i Upsala
d. lf) Mars 1007. Presterskapet, med hvilket Karl då stod på en
ganska spänd fot, hade bland annat äfven påminnt honom om
universitetets behof och begärt, att detta efter hans nådiga löfte skulle
privilegieras med så många professorer, som det behöfde och dessa
försörjas med rundt och stadigt uppehälle, och att ett stadigt kommunitet
’) l)et blef dock ingenting af tned kanslersvalet. Visserligen anhöllo
professorerna d. 1 April 1607 hos A. Brahe under kröningsriksdagen i Upsala, att
han skulle blifva deras kansler (Brahes Ephereinides i Ups. Bibi., Palmskölds
saml. XV, tom. 16), men ban säger ej, att ban mottog det, och intet enda spår
fins för uppgiften, att ban verkligen gjort en kanslers tjenst. Vi få se hur Axel
Oxenstjerna på visst sätt fyller en kanslers plats under Gustaf Adolf, tills Johan
Skytte 1622 dertill utnämnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
