Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129 Privilegierna borttagas 1607,
skulle upprättas’). Presterskapets motstånd mot Karls afsigter i
religionsfrågan hade, som Messenius berättar, den följden, att
professorerna, hvilka gått i spetsen för detta motstånd2), förlorade sina
privilegier. Ty Erik Göransson Tegel (konungens välbekante
sekreterare), hufvudmannen för deras ovänner, öfvertalade listeligen den
dåvarande rektorn, Elias Rhalambius, professor i fysik, att utlemna
originalen, emedan konungen ville efter kröningen förbättra och
bekräfta dem. »Men hvarken de nya eller gamla privilegierna fick
denne enfaldige rektor vidare skåda.» Det är väl ej så osannolikt,
att Tegel användt konstgrepp för att komma i besittning af
privilegierna, liksom det är säkert att de borttogos3). Men det torde vara
att gå för långt att påstå, det Karl velat skada universitetet genom
att lemna det alrleles utan privilegier. Hans afsigt var säkerligen att
omarbeta dessa i de punkter, som voro honom misshagliga; den
oberoende ställning, universitetet genom dem intog, påminnande om
medeltidens förhållanden, var oförenlig med den centralisation, som
nu småningom försiggick på statslifvets område. Universitetet kar
tydligen sjelf ansett dem gällande, tills nya utfärdats4), och
presterskapet yttrade till Gustaf Adolf vid hans första riksdag, att
»privilegierna äro tagna i kanslit till att förbättras»ä), hvilken åsigt äfven
af universitetet uttalades i dess begäran till Gustaf Adolf följande år,
att han skulle samma privilegier förbättra och stadfästa0).
Huru gynsam tolkning man än ville gifva åtgärden, var den dock
ett slag genom den ovissa ställning, hvari universitetet försattes.
Och utsigten blef än mörkare, när de två förnämste af professorerna,
Rudbeckius och Lenæus på hösten 1607 lemnade universitetet, för att
i Tyskland fortsätta sina studier. I en odaterad böneskrift till
konungen från början af det följande året uppdraga7) professorerna en
’) »Någre stycken ... på hvilka presterskapet... begärer ... till denne kröningen
blifva nådeligen försäkradt 1607» (afskrift gjord kring 1700 i Riksarkivet, Svenska
Eccl. Handl. II, 11. 32).
2) Professor Johannes Blanchovius, soin, efter hvad jag nyss skildrat, ej måtte
stått väl hos Karl, satt i det utskott, som skulle uppsätta förslag till konungens
försäkran om religionen (Bexell m. H. Bidrag t. Svenska kyrk. och riksdag, liist.
I, 139). Och om denna försäkran fördes den bittraste striden.
3) Originalen till de begge brefven af 1595, som jag tryckt i Bihanget,
förvaras än i dag i Riksarkivet.
’) I domkapitlets protokoll d. 15 April 1607 omtalas en tvist med borgmästare
och råd, der desse neka, att komma i kapitlet, för att höra H. F. Nådes
privilegie-bref sig föreläsas. Men då måste originalen redan varit borttagna, i synnerhet
som Karl. d. 16 återkom till hufvudstaden.
•) Samtidig afskrift i Upsala Bibl:k, Herredagsacta 1611 — 1617 MS. fol. 22.
") Se Bihanget s. 93.
’) Bihanget n. 29 s. 78. Jag har der tvekat, om handlingen hörde till slutet
af 1607 eller början af 1608, men sedermera bestämt mig för det senare, emedan en
Upt. Univ. HM. I. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
