Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl IX:s förslag till Ordning 1608.
131
från Tyskland hemkallas och göras till professorer. De sluta sin
böneskrift med en ödmjuk erinran, att »Gud den aldra högste
konungen, hvilkens vingård sådana skolor äro, den och idkeligen på dem
och deras arbetare ögat hafver, varder E. K. M:tt samt E. K. M:tts
efterkommande med andlig ock lekamlig välsignelse sådan bekostnad
och arbete rikeligen belönandes.»
Det var ej heller Karls mening att aldeles lemna universitetet
åt sitt öde. Vid ett besök i Upsala i November 1608 framlade han
ett förslag till Ordning för universitetets underhåll och begärde
professorernas yttrande deröfver1). Mot konungens förslag att
ärkebiskopen och stadens pastor skulle upprätthålla den teologiska
undervisningen gjorde de med skäl starka invändningar ocli begärde att
få åtminstone en ordinarie teologie professor; hvaijemte de erinrade,
att de två professorer i teologi och en i hebreiska’-), som efter
konungens befallning fore kröningen antagits, men nu i hans ordning
uteslutits, borde härför erhålla ersättning. I afseende på aflöningen vilja
de heldre blifva vid det gamla, att hvar har sin särskilda tionde af
vissa socknar, än att de skulle dela mellan sig ett för hela
universitetet gemensamt tiondeanslag3) och, som »Upsala mestadels är en
torr landsort», begära de att hvar professor må som förr få ett
hemman, »på hvilket de kunna någon afvel och annan hjelp hålla.» De
hysa ett visst tvifvel, att den anslagna tionden skall i medeltal uppgå
till de 1,374 tunnor spanmål, som hertigen beräknat, ity att den
oaktadt den goda skörden 1607 dock understiger beräkningen med
160 tunnor. Om kommunitetet nämnes ej något, men studenterna
hafva ej blifvit glömda, ty konungen forordnade vid samma tillfälle
ett rundligt månadsunderhåll för trettio studenter4). — Det var vid
detta besök den ryktbara disputationen hölls med skotten John
Forbes, i hvilken äfven professorerna Opsopæus, Stenius, Petrus
Rudbeckius5) och Samuel Malmenius deltogo.
’) Karls förslag har jag ej kunnat återfinna; professorernas betänkande af
d. 25 Nov. är tryckt i Bihanget n. 30, s. 79—81.
2) Förmodligen Job. Blanchovius, Claudius Opsopæus (jfr. ofvan s. 126 not 3)
och Samuel Matthiæ Malmenius, vare sig den sistnämde skall betraktas som
professor i grekiska eller teologi.
3) När Karl gjort denna förändring är mig obekant. Den upphörde med 1610,
ty ännu 1609 äro 1,256 tunnor af 14 socknars tionde anslagna till sex läsemästare
ocli skolmästaren tillsammans; men 1610 är viss tionde af vissa socknar anslagen
ät hvar professor (Kort summa på kyrkotionden i Upland för 1610 och d:o för
1609, bundt i Uplands Handl. 1610 n. 20 i Kammararkivet).
4) Messenius, Scondia illustrata, VIII, s. 104.
s) Norlin har i sin monografi öfver Joh. Rudbeckius klarligen bevisat, att det
var Petrus och ej Johannes Rudbeckius (då i utlandet) som deltog, ocli ntt
disputationen hölls 1608, ej både 1607 och 1608.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
