Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Omsättningen bland lärarne.
I universitetets lärarekrafter egde fortfarande stark omsättning
rum, utan att dock någon förstärkning i desamma, vare sig qvalitatift
eller qvantitatift, egde rum. Professurerna i teologi tyckas liafva
stått obesatta i Hera år, sedau Blanchovius i slutet af 1G08 eller
början af 1(309 flyttats till Ume pastorat. Efter fysices professorn
Rhalambii död 1608 har förmodligen Petrus Rudbeckius för en kort
tid intagit hans plats, men derpå i början af är 1609 förflyttats till
Eloquentiæ professuren, hvarpå Samuel Grubb kallats till professor i
fysik, en plats som ban dock troligen redan 1610 utbytte mot
skol-mästartjensten i Upsala’). Efter Johannes Rudbeckius har Nicolaus
Olai Myliander, äfven Molnerus eller Mollerus kallad, blifvit professor
i matematik-). Lenæi professur i logik tyckes efter hans utresa 1607
hafva splittrats i tvenne, en i etik, som redan 1608 bekläddes af Olaus
Jonæ Gevabensis, dock ej längre än till Kilo, då han utnämdes till
rektor i Gefle skola, och en i Eloquentia, till hvilken, såsom nyss
är nämdt, Petrus Rudbeckius flyttades från fysiken3). De begge
professurerna i språk, af hvilka Malmenius innehade den i grekiska,
Opsopæus i hebreiska, blefvo troligen sammanslagna till en »professio
’) Uti Album studiosorum skrifver P. Rudbeckius sig sjelf i början af 1609
års prorektorat för Phi/siaas professor, men ban måste omedelbart derefter lemnat
platsen, ty i Chesneeopheri egenhändiga uppsats om, hvad enligt K. Maj:s förordning
i Stockholm läsemästarne skola hafva af tionden (bilagd P. Larssons
tionderäkenskap för Upl. och Vestmani. 1609 i Kammarark. Upl. Handl. 1609 n. 21), hvilken
troligen är gjord vid årets början, då Messenius der ej nämnes som professor och
ju Karl i Fehr—Maj red sin Eriksgata — står "Professor Eloquentiæ M. Peder.
Professor Physices M. Samuel.» Ännu 1611 kallar sig Rudbeckius Eloquentiæ prof.
(Album studiosorum), men blir sedau åter prof. i Fysik. — Hvad Grubb angår så
står i »Kort summarum oppå all tionden... i Upland 1610» (Kammarark. Upl.
Handl. 1610 n. 20) »M. Samuel skolemästere», och någon professor Samuel Andreai
nämnes ej. Jag är dock ej viss att Grubb är denne skolmästare Samuel. Säkert
är att han sodan blef kyrkoherde i Wåla och det senast 1611, ty 1634 säger han
sjelf (Domkap:s protokoll) att han i 23 år der varit kyrkoherde. Lenæi längd har
blott 1608 Samuel Andréen Bothniensis. Om någon intog hans professur 1610
eller när Rudbeckius mellan 1611 —1613 dit återkallades, har jag ej varit i stånd
att utröna.
T) Han skrifver sig sjelf alltid Myliander (såsom i Upsala domkyrkas räkensk.
1612, Album studios. 1617, bref af 5 1637, Kammarark:s räkensk. för uiiiv. 1636),
men har troligen förut hetat Mollerus, såsom ban kallas både i domkap:s protokoll
d. 24 Jan. 1605 och ett Gnstaf Adolfs bref (Bihanget s. ISO). Lenæus gör i sin
längd år 1608 till hans utnämningsår. »Mäster Nils prof. geometr. et aritmcticus»
förekommer i Chesneeopheri uppsats från början af 1609 (se föregående not).
3) Chesneeopheri nyssnämda uppsats från början af 1609 liar Prof. eJhices
M. Oluf. Att Rudbeck hade Eloquentia, har jag nyss visat. Lenæi längd har:
1608 Olaus Jonæ Gcvaliensis — 1610 vocatus Gevaliam ad rectoratum. Det
senare bekräftas deraf, att någon Mag. Olof ej fins 1610 bland professorerna i »Kort
summarum» etc., som jag ofvan not 1 åberopat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
