Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Johannes Messenius.
verades till magister d. 18 Mars. Samma år i Maj blef han af kejsar
Rudolf hedrad med värdigheten »poeta laureatus» eller »cæsaræus».
Följande året återvände ban till Braunsberg och slog sig derpå ned
i Danzig, hvarest ban öppnade en skola; härunder förmälde ban sig
år 1607 med Lucia Grothusen, dotter af Sigismunds torre lärare
Arnold Grothusen. Snart fattades ban dock af längtan till
fosterlandet och begaf sig i September 1608 öfver till Skåne, hvarest ban
afvaktade utgången af hustruns besök hos Karl IX. Detta utföll till
hans fordel, hvartill säkerligen ett hans eget bref till konungen, i
hvilket ban angrep katolicismen’), verksamt bidrog. Redan samma
höst sammanträffade han i Upsala med konungen (förmodligen vid
dennes ofvan omtalade besök i November), som gaf honom ett rikligt
underhåll och följande året, nästan som det synes för att sätta hans
trohet på prof, gaf honom i uppdrag dels att vederlägga Sturcii
smädeskrift: »Ausa... Caroli... ducis», dels att öfversatta till latinet
konungens egen stridskrift: »Sanfärdig historia och berättelse, för hvad
orsaker samtlige Sveriges rikes ständer hafva afsagdt konung
Sigis-mundum.» Det senare uppdraget tyckes hafva ådragit honom den
mägtige hofkansleren, doktor Nicolai Chesnecopheri, ovilja -), och det
var nog ej utan sin stora betydelse, att såväl ban, som sekreteraren
Erik Göransson Tegel, två af de mest förmående männen bland Karl
IX:s närmaste omgifning, voro Messenii personliga ovänner.
Chesnecopheri ovilja är lifligt tecknad i hans bref till sekreteraren Peder
Nilsson d. 1 November 1609, hvaruti ban skrifver: »Jag hafver ock derhos
levererat professoribus den latinske renuntiationen3) till att revidera
och hytla henne på ett annat sätt och sade dem expresse uti
Messenii närvaro, att der vore en sådan latin uti, som man kunde
för-gifva både råttor och möss med»4). Midt under detta arbete blef
’) Messenii Scondia 111. Tom. IX, företalet. I samma afsigt tryckte lian väl
ock i Danzig 1608 "Schema familiare... Caroli IX» (se Stjerumans företal till
Werwings historia).
J) Om de ofvannämda skrifterna se Stiernmans nyss anförda företal. — Det
är ej osannolikt, att Chesnecopherus, redau förut harmsen deröfver, att Karl IX ej
gillat hans skrift »Fullkoinmelige skäl ocli rättmätige orsaker» etc., utan omarbetat
den till »Sannfärdig historia» etc., nu ytterligare kände sig retad, att ej han, utan
nykomlingen och renegaten Messenius fick i uppdrag att till latinet öfversatta den.
— Messenii öfversättning utkom 1610 med ett omfång af 560 sidor och titeln
»Exegesis Historien» etc. (se Stiernman anf. st.) Den 10 Febr. 1610 uppdrog Karl
IX åt två stipendiater i Upsala, Johannes och Henricus Petri, att renskrifva allt
hvad Messenius ändrade, för att så påskynda tryckningen (Riksregistr:t).
’) D. v. s. öfversättningen af den svenska afsägelseskriften, ty Karls arbete var
egentligen en utläggning af den skrift, i hvilken ständerna 1605 utvecklat skälen
för Sigismunds afsättning.
’) Riksarkivet, Collectanea de Scriptoribus Suecicis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
