Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Messenii utnämning 1609.
133
linguarum» genom Karls Ordning 1608’). Malmenius flyttades då
till Tuna pastorat i Dalarne, Opsopæus blef kyrkoherde i Upsala.
Och en professur, nemligen den i astronomi, var under flera år så
godt som indragen, i det Karl IX, drifven af någon personlig ovilja,
fråntog professor Martinus Olai Stenius hans lön i början af år 1609
och först 1611 återinsatte honom i full åtnjutning af densamma2).
Fyra professurer stodo sålunda utan lärare (2 i teologi, astronomi
och språk) och af de fyra, som voro besatta, vältalighet, logik, fysik
och matematik egde ingen någon representant af betydenhet. Det var
kanske universitetets sorgligaste ögonblick efter 1593. Man kan väl
förstå, hvilken betydelse i en sådan förlamningens tid den lärde och
passionerade Messenii utnämning till professor år 1609 skulle hafva.
Utom Petras Rudbeckius, som allt sedan 1605 varit anställd vid
universitetet, fans endast Martinus Olai Stenius, professor i astronomi,
qvar af uppsättningen år 1607. Det var derför ej underligt, om
anställningen af en sådan man som Messenius framkallade ett nytt lif
vid universitetet särskildt bland dess ungdom. När så den ovanlige
Johannes Rudbeckius samma är återkommer till Upsala, väcker dessa
begge mäns täflan och oförsonliga strid en rörelse, som skakar
universitetet i dess grundvalar. Dess utbrott bildar slutpunkten af det
oroliga och betryckta lif, som vår högskola framsläpat under senare
tiden af Karl IX:s regering.
Johannes Messenius föddes år 1579 nära Vadstena, i hvars skola
ban först tillbragte sex år3). Möjligen har ban redan då, vid detta
katolicismens sista tillhåll i Sverige, insupit benägenhet för den
romerska kyrkans läror; i alla händelser kunde han ej undgå att blifva
hennes lydige son, sedan ban år 1595 på sitt sextonde år utsändts
till jesuiterfäderna i Braunsberg, att der uppfostras. Efter sju års
vistelse derstädes begaf ban sig på resor, besökte först Danmark
1602, Krakau 1603, Rom 1604 och Ingolstadt 1605, der ban promo-
’) I Chesnecopheri uppsats lins blott en »professio linguarum» ocli vid dess
anslag är antecknadt: lieJiàllidt till Kronan. l)et var väl den, som Joh:s
Rudbeckius fick 1609 till 1610, ehuru ban blott kallar sig Hebreæ linguæ professor.
s) I Chesnecopheri uppsats star vid professio Astronomiæ et Optices: Be.haüidt
till Kronan. Och bland de följande verifikationerna fins ett bref från Eskilstuna
d. 18 Febr. 1609 af Peder Nilsson till tiondefogden Peder Larsson, att II. K. Maj:t
ingalunda vill bevilja mag. Mörten professor uti Upsala det underhåll honom var
tilldelt, utan tillsagt det till biskop Lars i Strengnäs. Ånnu 1610 åtnjuter Stenius
blott en mindre del af sin lön (det ofvannämda »korta summarum» för 1610), men
1611 har han lika mycket som Joh. Rudbeckius och Lenæus.
’) Denna och följande uppgifter äro, der ej särskild källa angifves, hemtade
ur Messenii sjelfbiografi, tryckt i Werwing, Sigismunds och Karl IX:s hist. II,
s. 191, not. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
