Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Messenius och Rudbeckius.
Sveriges andliga och verldsliga krönika i 8 delar, Sveriges adels
slägtregister, hela svenska historien fördelad i 50 komedier och
tragedier och slutligen de gamla kämpavisorna. Blott en del häraf
hann han att sätta i verket och detta först inom fängelsets murar,
hvarest lians Scondia småningom såg dagen, och äfven om hans egna
ord om densamma, att han dermed »spridt större glans och ära
öfver ett otacksamt fosterland, än någon inländsk eller utländsk man
det gjort eller någonsin i framtiden skall göra» ’), vittna om hans
egenkärlek, skall dock efterverlden ej neka honom den höga plats
honom tillkommer inom vår häfdaforsknings historia. Huru
förtjenstfull än hans akademiska verksamhet varit, så ser det dock ut, som
han mera lagt an på de enskilda kollegierna, der han ostörd af hvarje
kontroll kunde efter sitt godtycke handleda studenterna. Och om han
också ej försummat de offentliga föreläsningarne, så har han dock
undandragit sig de då lika vigtiga disputations- och
deklamations-öfningarne, ty ärkebiskop Kenicius uppgifver för Axel Oxenstjerna, att
Messenius aldrig publice disputerat, aldrig deklamerat icke heller haft
någon af stipendiaterna publice till att sådant göra eller ock hållit
någon publicum examen med dem -).
I)et var omöjligt, att en man med Messenii oroliga själ och
fåfänga sinne ej skulle inveckla sig i strid med sin omgifning. Den
kunde ej annat än ökas genom hans uppenbara sträfvan att vid sig
ensam fängsla ungdomen, som beundrade den mångskiftande glansen
af hans lärdom, smektes af hans nedlåtenhet och med belåtenhet såg
en lärare, som nästan uppmuntrade dess sjelfsvåld. Bitterheten växte
å ömse sidor och den slog ut i full låga, då vid Messenii sida
framträdde en man, som i arbetskraft och lärdom var hans like, i snille
och karakter hans öfverman. Det var Johannes Rudbeckius, som om
hösten 1 (109 återkom från Wittenberg och nu utnämts till professor
i hebreiska. Mellan två sådana naturer kunde ej fred råda.
Messenius fördrog ingen medtäflare. Rudbeckius åter genomskådade från
första ögonblicket den andres jesuitiska väsende; bela hans själ
uppreste sig mot tanken på, att lögnen i någon form skulle herrska vid
ungdomens undervisning.
Redan i det första tal, som Rudbeckius offentligen höll d. 11
December 1609 efter tillträdet af sin professur, låg ett utfall mot
medtäflaren. Det handlade om den papistiska träldomen och den
’) Scondia Illustrnta. X s. 41.
’) Bref uf d. 18 Mars 1613 (Bihanget s. 102). Johannes Rudbeckius har
samma påstående om disputationerna, och Messenius tyckes ej förneka faktum
(nnf. st. s. 118).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
