Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137 Upptrftdet i Konsistorium d. 28 Jan. 1610.
underbara befrielsen derifrån genom Lutber’). Ocli bär målas i de
bjärtaste drag en tafla af all den osanning, falskhet, förföljelse och
tyranni, som påfvedömet alstrat och fostrat, Hvarje ord måste hafva
känts som ett hugg for Messenius, hvilken visste att ban var för
hemlig papism misstänkt och som i sitt inre kände sig dragen till
den katolska kyrkans ytliga glans och yttre storhet. Han blef också
deröfver så förbittrad, att han icke ville efter installationen infinna
sig på det festliga samqväm, som hölls af de andra professorerna enligt
gammal sed, och satte efter den dagen icke sin fot i deras hus2).
Och straxt derefter kom det till öppen brytning mellan honom
och konsistorium af följande anledning3). Messenius hade beslutit
att disputera offentligen, sannolikt för att motverka intrycket af
Rud-beckii uppträdande; och i samma afsigt ämnade ban så anordna
akten, att den skulle ådraga sig en mer än vanlig uppmärksamhet.
För detta ändamål lät ban uppskjuta den från Lördagen deii 27
Januari till Tisdagen den 30 Januari, som var andra marknadsdagen,
och derjemte kläda föreläsningssalen samt anordna sång och musik,
för att göra uppträdet ännu mera lockande och festligt; ej utan skäl
räknade ban på att slå med häpnad den folkmassa, som efter
gammalt bruk samlades till Distingen. När de andra professorerna fingo
reda härpå, gjorde de honom föreställningar och bådo honom
uppskjuta bela akten till nästa ordinarie disputationsdag (Lördagen
d. 3 Februari) och särskildt att ej utan öfverläggning med sina
kolleger infora nya ceremonier. Men härpå svarade han belt kort,
att lian ej skötte om hvad de bjödo eller förbjödo, och slog derpå
an sina teser Söndagen den 28 Januari. De andra sågo sig ingen
annan utväg än att genast samma dag kalla kapitlet tillsammans4),
och när Messenius äfven infann sig brast striden ut. Dåvarande
rektor professor Petrus Rudbeckius (äldre bror till Johannes) frågade
’) Orntio ilc servitute pontificia, qua din salin oppressi /’ramus el miranda
lifieratioiie per singidarem (lei virum b. Lutherum facta, quam Ubsalitis habuit
J/. Johannes Rudbeckius Oréhroentis Nericius, ibideni liugim sancta: professor,
anno MO!) d. 11 Deccmbris, cum ex Germania recersus clenuo professionem
susciperet, Stöckl)., typis Anundianis a. d. Ill 10. qv. Jag anser att det var detta
tal, som retade Messenius, ty den egentliga installationsföreläsningen kunde ej gerna
göra det. Dess titel är: Oratio de Unguæ Hebreie præstanlia et dignitate habila
in iUustri acadcmia Ubsalicnsi a M. Johanne Rndbeckio Nerieio anno Christi
1 (i10 23 Januarii, cum ibidem linr/uæ huius professionem susciperet.. . Arosia;
1625, qv.
J) Bihanget s. 82.
’) Efterföljande framställning af uppträdet i Distingen är gjord efter den
samtidiga berättelse, som jag tryckt i Bihanget n. 31 s. 82—87.
4) Jag har ofvan s. 106 nnmärkt, att akademiska konsistoriet och domkapitlet
ännu icke voro skilda àt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
