Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Upptrftdet i Konsistorium d. 28 Jan. 1610.
doctores philosophiae såväl som ban, men att i Sverige brukade man
ej (len titeln och att det vore blott af högfärd att ban skrefve sig
doktor, »liksom ban allena vore poeta och hade en gradum öfver
andra in philosophia», hvilket ej vore fallet. Messenius förklarade
då, att ban vore doctor theologiæ, juris et medicinæ1), med ett ord
doctor sapientiæ. De andre begärde då att få se hans bevis och
anmärkte, att i alla fall rektor vid alla universitet ginge framför alla
doktorer. Messenius svarade hånfullt: »jag vet hvad jag vet och jag
vet hvad jag är för en karl. Jag är af Cæsarea nobilitate.» Då de
andra äfven här begärde se hans bevis ocli erinrade, att ingen
värdighet här erkändes, som ej vore af öfverheten gifven eller fått dess
godkännande, svarade Messenius, att konungen kunde ej taga den
värdigheten från honom. De andre förklarade, att kejsarens
adelskap ej gällde här. »Och om han än vore nobilis, vet ban väl, att
i andra akademier icke allenast gemene nobiles utan ock grefvar och
friherrar stå nedanför magnitico rectore; är fördenskull en stor
förmätenhet, att sig sjelf en sådan ära tillegna. Det ock våra studiosi
af honom allaredan lärt hafva att de nu sjelfva, likasom ban skrifver
sig sjelf vara clarissimum et doctorein doctissimum et professoren!
ethices, politices et utriusque juris, skrifva de sig eruditos et doctos
triuin facultatum, philosophiae, legum et theologiæ studiosos, hvilken
högfärd är af djefvulen, är olidlig och dem gamlom och alla philosophis
obrukelig. Socrates som var sapientissimus judicatus var så modestus,
att ban sade sig intet veta mer, än det han intet visste.»
Till sist förebrådde de honom, att ban, rektor och konsistorium
oåtspord, gaf studenterna, särskildt stipendiaterna lof att resa från
universitetet, liksom äfven att ban godtyckligt bortgåfve och återtoge
stipendierna och dervid gynnade rike mans barn, hvilket allt stred
mot konstitutionerna. Härtill svarade ban i vredesmod: »Jag ser väl,
att I viljen hafva konsistorium tör eder sjelfva, efter I skällen på mig.
Det må så vara, hafven det, jag begärer det intet, ej heller
kommer det mig vid, ty jag är ingen prest, ej heller vill jag någon tid
blifva, beställer det sjelfva bäst i viljen, jag vill allenast läsa tör
studenterna och kan väl efterlåta eder det omaket.»
Om Messenii disputation verkligen sålunda blef förhindrad, är
mig obekant. Säkert är deremot, att hans outtröttlige motståndare
Johannes Rudbeckius redan den 10 Februari försvarade teser, riktade
mot »skolastikernas och jesuiternas galenskaper»2). I dessa ställde
’) Det ser ut, som detta vore en dikt af Messenius. Han kallar sig sjelf på
titlarne till sina böcker blott filosolie doktor.
J) »Thcses pro autiqua el ger mana philosophandi. rattone contra nova
xcho-lasticorum el jesuvitarum deliria propositæ, ut tleo opt. max. annuente in gratiam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
