Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139 Upptrftdet i Konsistorium d. 28 Jan. 1610.
leni låtit förstå. Dessutom tog man sin tillflykt till (let något egna
argumentet, att det hör ej till lagars eller privilegiers natur, att de
äro skrifna, utan att de äro påbudna af dem som makten hafver att
stifta lag.
Härefter angrep man honom, emedan lian icke ställt sig lagens
bud till efterrättelse, att blifvande student skulle först examineras
och godkännas, innan han finge undergå deposition; (troligen har
ban härvid särskildt afsett att få sina minderåriga elever till
studenter). Härpå svarade ban stolt, att den som ban ville deponera, kunde
väl vara så god som någon annan förut deponerad. De andra
erinrade riktigt, att det var ej fråga derom, utan hvarför en nyttig lag
blifvit öfverträdd. — Huru långt Messenii anspråk kunde gå, synes af
den fråga de andra gjorde honom, hvarför ban ville taga försteget
framför ej blott sina kolleger utan äfven framför rektor. Härpå
svarade ban, att den som icke vore af studenterna vald och med
sedvanliga ceremonier insatt1) vore ej rätteligen rektor. De andra
invände, att rektor vore både af den aflidne ärkebiskopen (Olaus Martini,
som dog (1. 17 Mars 1609) och af konsistoriet enhälligt väld och
insatt, fast det ej skett med några högtidligbeter. Det. vore ej bruk
i Upsala eller andra evangeliska universitet, att studenterna valde
rektor, men väl i de jesuitiska skolorna, hvaraf man klarligen kunde
skönja hans afsigter.
Sammanträdet antog nu en allt bittrare karakter. När man
nemligen förnyade frågan, hvarföre ban tog försteget för rektor, upphof
hans anhängare Sigfridus Aronus Forsius-), för tillfället betydligt
öfverlastad, sin röst och sade, att Messenius vore doktor och derför
bättre än som en annan. Härtill svarade de andre, att de voro
’) l)et var väl derför att formlig installation genom föregående rektor ej egt
rum, som Petrus Rudbeckius, livars hand inskrifvit studenterna i Album studiosorum
från d. 28 Februari 1609 till ocli med d. 18 Februari 1611 i detsamma blott kallar
sig prorektor, liksom både Blanchovius före och Kaumannus efter honom.
J) Man uppgifver vanligen, att denne för sina astrologiska funderingar, för sin
lärdom och sina olyckor välbekante man skulle varit astronomie professor i Upsala.
Så alldeles säkert är det dock icke. Visserligen kallar ban sig sjelf år 1609 för
»Astron, prof. Ubsal.» (Dahlin, Bidrag t. de matern, vetensk. hist. etc. Ups. 1875
s. 58), men förhållandet tyckes egentligen varit det, utt när Stenius, den ordinarie
professorn, föll i Karl IX:s onåd 1608 till 1609, har Forsius blifvit anställd i Upsala
och möjligen fått en del af Stenii lön (dock blott 48 tunnor år 1609 eller ’/j af de
andra professorslönerna; och 1610 får han blott 31 tunnor och Stenius 40).
Troligen liar ban 1610 lemnat universitetet, ty han lins ej i räkenskapen för 1611, (lå
Stenius åter uppbär full lön. Lenæi längd säger blott: »1608 Sigfridus Aronis
Forsius Finno — 1610 hinc migravit sponte.» 1611 anklagades ban af sina och
Messenii ovänner inför konungen (Scondia 111. VIII s. 110). Om hans öden i öfrigt
jfr. Dahlin anf. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
