Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haas första åtgärder vid universitetet.
151
lyfte det lilla Sverige upp till en stormakts höjd och räddade den
andliga frihetens sak i Europa. Och dock ligger hans storhet ej
ensamt deruti; hans verkliga storhet är att hafva haft en öppen blick för
alla mensklighetens stora frågor och att midt under bullret af krig,
som räckte från hans regerings första dag till den sista, dock aldrig
hafva förgätit något af de många andra värf, som pålades af hans
konungsliga kall. På alla områden af vår inre utveckling skönjas
ock spåren af hans mägtiga ande, och mest af allt kanske på den
andliga odlingens fält, der slägte efter slägte haft hans lefvande kärlek
till sanning och kunskap att tacka för de rika skördar, som detta
fält har burit. Han har här så tecknat sig sjelf genom stora
gerningar, att, hur ofullkomlig min skildring än må blifva, skola dock
händelserna sjelfva för en hvar bära ett lefvande vittnesbörd, om hvad
han härutinnan gjort för Sveriges rike och Sveriges tulk.
Universitetets tillstånd var vid Karl lX:s död i alla afseenden
otillfredsställande. Det blef ock föremål för en af de många
framställningar, som genast gjordes hos den unge efterträdaren. På den
riksdag i Nyköping i December 1611, der ständerna förklarade Gustaf
Adolf för myndig, erinrade presterskapet, såsom bildningens naturlige
målsman, om vigten af att universitetet erhölle sina privilegier
tillbaka och betryggades i ekonomiskt afseende1). Detsamma gjorde
äfven professorerna i en särskild böneskrift till Gustaf Adolf. De
anhöllo om utnämning af en kansler, som kunde hos regeringen bevaka
deras intressen, och förnyade den begäran, som så ofta blifvit gjord,
nemligen att ett tryckeri skulle i Upsala inrättas; de bådo äfven att
den logiska professuren, som en tid stått ledig, måtte besättas med
mag. Jacobus Buræus’-). Framställningarne buro sin frukt. Ty i sin
konungaförsäkran lofvade Gustaf Adolf högtidligen att vidmakthålla
universitetet och efter öfverläggning med rådet förse det med både
privilegier och underhåll.
Med verkställigheten af löftet i dess särskilda delar kunde det
ej gå så fort, då regeringens tid måste i början nästan uteslutande
upptagas af kriget med Danmark, som tycktes hota vår tillvaro.
Buræus blef dock till professor utnämd redan d. 30 Mars 1612;
i den stränga förmaningen till honom att följa Rami filosofiska system,
se vi kanske ett spår af det inflytande, som Johan Skytte utöfvade
på sin kunglige lärjunge. Tryckerit kom ej förrän följande året till
’) Prestersk:s’ underdan. resolution på drottn. Kristinas proposition, då hon
nedlade regeringen, ilat. Nyköping d. 17 December 1G11 (bland Ilerredagtacta
1611 — 17 MS. folio, Ups. Bibi.).
2) Prof:s skrifvelse, Nyköping d. 10 Dee. 1611 är tryckt i Bihanget n. 33.
Om Buræi eller Zebrozynthii (som ban äfven kallas) utnämning se anf. st. n. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
