Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Privilegiernas återgifvande 1612.
stånd. Konungen skänkte då till universitetet ej blott det kronans
tryckeri, som aflidne Stockholmsboktryckaren Anund Gutterwits
innehaft, utan äfven dennes enskilda tryckeri, som ban inlöst af
arfvingarne. Och den 29 Maj 1613 utfärdades omsider privilegiebref för
universitetets förste boktryckare, Eskil Mattsson1). Han erhöll 50
tunnor spanmål af kronan i årlig lön och egde uteslutande rätt att
i Upsala trycka alla för undervisningen derstädes behöfliga böcker;
allt eftertryck af hans böcker var strängeligen förbudet2). Han egde
dock ej sjelf försälja dem och så falla bokhandlane i deras
handtering. Så tarfligt än detta tryckeri var i typografiskt hänseende, var
det dock en oskattbar fördel för universitetet att ega detsamma och
så kunna, utan allt för stor förlust af tid och penningar,
offentliggöra sina arbeten. Tre år senare fick äfven universitetet sin egen
bokhandlare, i det Gustaf Adolf på Kenicii af Axel Oxenstjerna
understödda anhållan gaf magister Ericus Petri Stabbyensis frihetsbref.
Han skulle njuta samma skattefrihet som professorerna, ega införa
böcker tull- och accisfritt från Tyskland och äfven afyttra dem på
alla rikets årliga frimarknader3).
Äfven privilegiefrågan hade dessförinnan vunnit sin lösning.
Professorerna hade, då den dröjde, ånyo ingått till konungen med en
ödmjuk böneskrift, erinrande om hans löfte i Nyköping och att
universitetet utan privilegier ej kunde bestå. Derjämte vände de sig till
konungens högra hand, kansleren Axel Oxenstjerna, och bönföllo om
hans understöd hos konungen. Om ej universitetet återfinge sina
privilegier och jurisdiktion, måste det platt förfalla, till skada både för
stat och kyrka; särskildt önskade de en bestämd ordning för
rektors-embetets vexling. I ekonomiskt hänseende lefde professorerna i den
största fattigdom och voro af tiondefogdarnes godtycke beroende4).
De behöfde ej vänta länge på ett gunstigt svar. Den 29
November 1612 förklarade Gustaf Adolf, att universitetet egde tills vidare
återinträda i privilegierna af 1595, till dess ban hunne öfverse och
förbättra dem. Men som vilkor uppställde ban, att dess medlemmar
»hölle sig kristeligen och dygdeligen och inbördes med sämja utan
någon smälek brukade den rätta libertate philosophica.» Till undan-
’) Trvekt i Bihanget n. 44 s. 108. Kedan d. 31 Mars 1613 hade konungen
bifallit, att Gutterwitz tryck skulle med hibeltrycksspanmålen inlösas (Riksreg:t).
2) Hnru strängt denna tid höll på sina privilegier, synes af de klagomål mot
ärkebiskopen, utgångna från Stockholms bokbindare och bokhandlare, hvilka jag
tryckt i Bihanget n. 41.
3) Kenicius till A. Oxenstjerna d. 16 Juni 1615 (Riksark., Oxenstjernas
bref-vexl.) och Gustaf Adolfs bref för Ericus Petri Stabbyensis d. 15 September Mil 6
(Bihanget n. 58, s. 138).
4) De begge odaterade böneskrifterna äro tryckta i Bihanget n. 35 och 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
