Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giistnf Ailolfs varningsbref il. 31 Mars.
157
Hans skrifvelse gjorde verkan. Inom fjorton dagar afliit Gustaf
Adolf ett strängt varningsbref till universitetet1). Han säger sig
hafva förnummit, att den nya ordning med fritt årligt val, som ban
nyss gifvit i afsigt att förtaga all oordning och missämja, i stället
blifvit vänd till ondo och kommit värre partiväsende åstad. Harmsen
utbrister ban »att hvar vi sjelfva icke hade förfarit och visste, hvad
gagn och nytta som bokliga konster med sig hafva, hade vi föga
orsak oss om samma akademia beflita2) eller dem som der brukade
blifva och icke mera och icke bättre akta hvad deras kall och embete
kräfver, än sin egen äregirighet, privat hat och afund, med någon
synnerlig gunst och nåde bevågen vara». För att göra en ända på
bullret befaller ban professorerna att med uteslutande af både
Rudbeckius och föregående rektorer välja sig en prorektor, som med full
myndighet både öfver stipendier och annat skall styra universitetet,
till dess någre gode män kunna utses att ransaka 0111 "striden och
åter införa en god ordning.
Till sist förbjuder ban strängeligen både professorer och
studenter att vare sig i tal, skrift eller gerning försmäda, utskämma eller
förorätta hvarandra och särskildt »att inga studenter, de vare sig
eho de helst vara kunna, skola fördrista sig draga värjor eller bössor,
antingen korta eller långa eller någon motvillighet bedrifva med
dryckenskap, svärmeri, parlameiite, agerande3), fönsters utslående
eller något annat, som en ärlig student, den sina studier akta bör,
icke väl anstår.» Den professor eller student, som djerfves handla
mot detta kungliga mandat, den vill ban så låta straffa, att andra
skola deraf se sin fara och ej vidare besvära honom med dylikt.
För en tid synes detta ljungaude bref gjort verkan ocli tamt
partiernas fiendskap och stridslystnad. Men att lugnet ej skulle räcka
längre, än den ögonblickliga fruktan för konungens vrede, var alldeles
klart deraf, att Messenius hade ungdomen i sin hand och fortfor att
egga den till trots mot sina lärare, under det han i konsistorium
hade alla emot sig utom Raumannus. Ingendera parten kunde eller
ville gifva vika.
Messenii inflytande på ungdomen var utomordentligt, hvarvid
särskildt inverkade, att ban med lock och pock ryckt till sig
förfogandet öfver de kungliga stipendierna. Redan på Karl IX:s tid
’) D. 31 Mars, tryckt i Bihanget n. 42 s. 105.
5) Fyratiofem år senare yttrade Lenæns i konsistorium vid en erinran om detta
konungens bref: »ocli war när gjort, att lian hade kastat akademien omkull» (Kons.
protokoll d. 26 Maj 1658).
3) I), v. s. nattsvärmande, skrän på gatorna och uppförande af skådespel, om
hvilket sista jag meddelat något ofvan s. 147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
