Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppträdet d. 15 Mars 1613.
161
gården»’). Det var dock blott för att uppväcka en ny storm, som
detta skedde. Under det nemligen Messenius gick hem, sprang hustrun
ned till Kungsängen, der Messenii lärjungar i stort antal voro
församlade för att åse affàrden af ett fartyg, å hvilket jämte åtskilligt
krigsfolk en af deras kamrater befann sig. Dessa ropade hon nu
tillsammans, naturligtvis framställande saken så, som skulle hennes man
sväfva i fara för sina fiender. Mera behöfdes ej, för att upptända
ifvern hos dessa. En hvar rusade hem till sin bostad efter ett vapen,
vare sig bössa eller värja, många sprungo till bodarne och köpte
krut; alla samlades slutligen kring Messeuii hus, der de högt
förklarade, att de ville våga lifvet för honom. När emellertid tiden
förgick, utan att något hördes af, skingrade sig skaran slutligen, och
så vardt intet upplopp af.
Konsistorium hade emellertid belt lugnt fortsatt sina
öfverläggningar, och ärkebiskopen sände genast kursorn efter Messenius med
anhållan, att ban skulle återkomma och deltaga i förhöret om sina
lärjungars öfvervåld. Men härtill svarade han tvärt nej och ropade
till yttermera visso åt kursor: »jag ger ärkebiskopen och de andra
sjutusen djeflar». Hans hustru deremot, som förmodligen ej fått nog
af tvisten ännu, gjorde nu konsistoriales den öfverraskningen att
plötsligt uppträda i deras midt och öfverösa dem med ljungande
ovett. När dessa dock togo saken lugnt ocb ej stodo att reta till
ordstrid, fann hon slutligen för godt att aflägsna sig, eller som
ärkebiskopen i sitt enkla, men träffande språk säger: »Kom så hans hustru
nider in Consistorium och ville bruka en onyttig mim, men när hon
såg, att ingen ville svara heiuie utan det skäbgt och fogligt var, gick
hou åter dädan». Ransakningen kimde derefter med mera lugn fortgå.
Några af Messenii instämda lärjungar hade slutligen infunnit sig och
fått sin dom; men de nekade sedan, efter att hafva talt med
Messenius, att undergå det ådömda straffet och vädjade till riksrådet, och
härvid lät konsistorium bero, på det icke någon vidlyftighet skulle
sig mera förorsaka. För att emellertid undanrödja den ursprungliga
roten till ungdomens oro och oordning, hvilken otvifvelaktigt var att
söka i den missriktning, som de enskilda kollegierna tagit, förböd
ärkebiskopen alla sådana och befallte, att ingen hädanefter egde läsa
annat än offentligen för studenter. Häri instämde alla, äfven
Rudbeckius, men Messenius, till hvilken ärkebiskopen sände några
prest-män med underrättelse härom, svarade, att han ämnade endast på
öfverhetens befallning stänga sitt kollegium; ärkebiskopen och de
’) Så kallades då platsen kring domkyrkan, på hvars södra sida det dåvarande
konsistoriehuset låg.
Ups. Univ. Hin. I. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
