Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ombyten af lärarekrafter.
163
ej hade något matematiskt arbete ined sig, så att han kunnat visa,
att Messenius häruti var sämre än en skolgosse. — Som Rudbeckius
sjelf ej befans alldeles felfri, så rådde riksråden honom att icke efter
lagens stränghet yrka på Messenii bestraffning, utan nöja sig med
förlikning. Och kanslern vände sig till Messenius, först görande
rättvisa åt hans förtjenster, men derpå ock med hänvisning till saken
föreläggande honom valet mellan förlikning eller dom efter lagen.
Denne fann slutligen för godt att ödmjukt begära det förra. Sedan
saken sålunda var afgjord, fick dock Messenius hålla till godo med
rätt skarpa förmaningar af biskoparne. Ärkebiskojien måste med
händelserna d. 9 Maj i friskt minne med belåtenhet se ett tillfälle
att gifva den uppstudsige professorn en minnesbeta. Han förebrådde
honom att vara skulden till att Raumanni förra vänskap med sina
embetsbröder förvandlats till ovilja, erinrade om Upsala borgares
klagomål öfver hans lärjungars utsväfningar och felsteg, likaså om
hans föraktfulla tal om Rudbeckii härkomst, ehuru dock detme vore
från samma land som enkedrottningen, han förmanade honom att
oftare besöka herrans heliga nattvard och slutade med de orden:
»om du framhärdar så som du börjat, så må du veta, att du är utan
den helige ande och blifver förtappad». Paulinus i Strengnäs tadlade
strängt hans hustrus djerfhet att infinna sig i kapitlet och förmanade
honom att med allvar söka rätta heime.
Det kunde naturligtvis ej komma i fråga att låta Messenius
återvända till sin professur, och det var kanske efter hvad som händt
nödigt att ej heller låta Rudbeckius återtaga sin plats derstädes.
Den senare var redan under våren, som jag nämt, utsedd till
hofpredikant, ehuru fullmakten först utfärdades på hösten l). Messenius
kallades samtidigt till föreståndare för det nyss upprättade
riksarkivet och blef följande år assessor i Svea hofrätt2). Från detta
ögonblick skilde sig de begge motståndarnes banor. Den senares giclc
hastigt nedåt mot olycka och mörker; redan tre år senare (1616)
anklagades ban för högförrädiska stämplingar och fick tillbringa de
tjugu återstående åren af sitt hf inom fängelsets murar. Rudbeckius
åter uppsteg sex år senare på Vesterås biskopsstol och blef en af de
’) Den 14 October är hans fullmakt, daterad; han fick behålla sin professorslön
för året (Hallenberg Gust. Adolfs hist. 2, s. 773 efter Riksregrt).
2) Den 10 Augusti anslog Gustaf Adolf åt honom 200 riksdaler och 300 tunnor
spannmål i årlig lön (Hallenberg anf. st. 2, s. 773 efter Riksreg:t). Först i slutet af
September flyttade han till Stockholm (se hans sjelfbiografi hos Werwing, Sigism:s
och Karl IX:s historia s. 191 not. a). Den 6 Octob. aflade han ed som arkivets
föreståndare och nämdes d. 19 Maj 1614 till assessor (Stiernman, Bibi. Svio Got. 2
s. 128).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
