Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Ifrågasatt universitetsreform år 1 604. 164
inflytelserikaste männen i afseende på kyrkans ock skolans utveckling.
Dock liar äfven Messenius midt i fängelsets djup vetat att göra sitt
namn ej mindre kändt än sin store motståndares. Äfven Rudbeckii
yngre bror Petrus lemnade samma år om bösten sin professur, för
att mottaga Umeå pastorat. Universitetet fick då sin förste medicine
professor, i det att doktor Jobannes Chesnecopherus, hofkanslerens
broder, d. 22 November 1613 utnämdes till professor i medicin såväl
som i fysik1). Johannes Rudbeckii plats såsom teologie professor
öfvertogs af Lenæus; Messenii åter stod ledig öfver ett år, tills Gustaf
Adolf d. 21 December 1614 utnämde Jonas Magni till professor i etik’-).
Ändring i personalen kunde dock ej ensamt vara tillräcklig för
att bringa universitetet i godt stånd igen efter den svåra oreda, som
herrskat i flera år. Dertill fordrades en mera djupgående omskapning
af hela institutionen. Detta hade man ock insett på det kyrkomöte,
som nyss i Stockholm i Juli månad 1613 slitit tvisten mellan
Messenius och Rudbeckius, och efter en öfverläggning om universitetets
förfallna skick och om dess orsaker, hvilka man såg i en förvänd
lärometod, disciplinens slapphet, lärares och lärjungars tvister, gräl,
slagsmål och teatraliska upptåg, hade alla förenat sig om nödvändigheten
af en reform. Rikskansleren ville, att Paulinus skulle i förening med
ärkebiskopen och professor Raumannus åtaga sig detta värf, men
Paulinus förebar förhinder. Ärkebiskopen åtog sig då att vid sin
återkomst till Upsala taga reda på alla handlingar, som rörde
universitetets organisation och undervisning, och med Raumanni tillhjelp
genomgå och omarbeta dem, hvarpå förslaget skulle kringsändas till
stiftskonsistoriernas granskning, för att slutligen af regeringen öfverses
och vinna dess högtidliga stadfästelse. Häraf blef dock ingenting,
vare sig Kenicius ej ville eller kunde verkställa uppdraget3).
Universitetet sjelft var isynnerhet ifrigt att få en kansler, som
kunde gifva kraft åt besluten och bevaka dess bästa på högre ort.
Dess blickar föllo helt naturligt på den man, som stod trouen
närmast, som ingrep i alla angelägenheter och tillika var varmt
intresserad för bildningens sak, nemligen rikskansleren Axel Oxenstjerna.
’) Den 23 Augusti utnämdes Petrus Rudbeckius till kyrkoherde i Ume
(Hallenberg anf. st. 2, s. 773); det tyckes hafva skett efter både hans egen önskan och för
den förra oenighetens skull (se Kenicii bref till Axel Oxenstjerna d. 6/s l®13 i
Riksark., Oxenstjernas brefvexling). Chesnecopheri fullmakt daterad d. 22 Nov.
1613 fins i Riksreg:t 1613, II s. 826. I Upsala hade man till platsen föreslagit
doktor Olaus Buræus (bror till fornforskaren och kusin till Jacobus), då hertig
Johans lifmedicus, men deraf blef ej något (jfr. Bihanget s. 128, 129).
*) Riksregistnt. I Gustaf Adolfs längre ned omnämda bref af d. 19 September
1613 kallas platsen en professio »politices, historiarum et juris».
®) Paulini företal till sin 1616 skrifna och tryckta »Scholæ etliicæ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
