Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Piiulini filosofiskil fäjd med Jonas Magni.
171
professorn numera biskopen i Strengnäs Paulinus öppet uppträdde
och angrep (len filosofiska rigtning, som (len nyutnämde professorn
Jonas Magni hyllade, påstående densamma vara skadlig för
ungdomen och rent af okristlig. Det var ett nytt utbrott af den gamla
striden mellan Ramismen och Aristotelismen, om hvilken jag förut
yttrat något’). Paulinus afskydde den senare och hade med oro och
misstänksamhet följt dess öden i Upsala. Uudbeckii bortgång måste
ur denna synpunkt synas honom en fordel. Aristotelismen miste sin
farligaste förkämpe, och samtidigt hade ju llamismeu fått en officiel
försvarare, i det den nye professorn i logik Jacobus Buræus i sin
fullmakt fått sig ålagdt att undervisa enligt Rami metod’-). Paulinus
hade tydligen också satt sitt hopp till den universitetsreform, hvartill
öfverläggnhigarne på kyrkomötet 1613 i Stockholm skulle gifva ett
uppslag. När emellertid ingenting hördes af den saken på halftannat
år och oroande underrättelser inlupo, att den nye professorn i etik,
Jonas Magni, lutade åt Aristotelismen, beslöt ban att slå ett slag i
saken genom att utgifva en skrift om den Aristoteliska etikens
utestängande från undervisningen. Det skedde efter ett samtal med
ärkebiskopen, som tycktes gilla saken och oförklarligt nog trodde sig
kunna tillägga, att den nye professorn vore en man, som utan
svårighet skulle lyssna till sina förmäns påminnelser3). Så litet kände
ban Jonas Magni.
Paulinus, ytterligare stärkt häraf i sin föresats, utgaf då på
kyrkomötet i Strengnäs 1615 några teser om Kristi och Satans kyrka och
tillade ett förslag om den hedniska etikens utvisande ur kristna skolor4).
De måtte varit hållna i en ytterst bitter och förolämpande ton att
döma af vissa uttryck. Så hette det bland annat »att låta fläktar af
den hedniska etiken röra vid ungdomens blomma är att offra den åt
djefvulen».
’) Se ofvan sid. 120, 121.
r) Se ofvan sid. 151. Det var förmodligen genom Bursei försorg, som Eskil
Mattson 1015 tryckte i Upsala följande två arbeten: 1) I’, ltami... dialectices libri
duo per Jtolaiidiim Malcilmenæum Scotum auctoris jussu in qiiibnsdam locis
emendati. 2) Audomari Talasi Khetorica e P. Kami lectionibus observata cum
scholiis Joan. PiscaUrris.
’) Se Panlini företal till sina 1616 tryckta Scliolæ Ethicæ.
4) Jag bar ej varit i tillfälle att se detta arbete, hvars titel Stiernman anför
i sin Bibliotheca Svio Gotica II, s. 102 såsom: Theses de ecclesia Christi et Salarne
cum appendice de ethicæ gentilis a scholis christianorum ejectione Ilolmice anno
161.5 in 4:0. Men af Jonas Magni svar kan man åtminstone se riktningen af Paulini
anfall. Stiernman anför äfven der följande skrift af Paulinus: Diatyposis ecclesiæ
christi et satance ilecnon status utriusquc legitima: methodi lumine illustrata, in
Synodo Strengnensi habila, Holmiæ vero edita per Jleusnerum anno 1615 in 4:o;
men jag misstänker att det är samma skrift under en tidigare titel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
