- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
172

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Piiulini filosofiskil fäjd med Jonas Magni. 172

I)et blef signalen till en bitter litterär fäjd, den skarpaste, som
hittils framträdt vid universitetet. Jonas Magni kände sig naturligen
angripen i sin ömtåligaste punkt, då man förklarade, att den
vetenskap ban representerade ej längre var någon sådan, efter den ej
kunde blifva föremål för tankens fria forskning, oeb att hvarje försök
att genom filosofisk spekulation uppbygga ett system för sedoläran
vore ett okristligt tilltag. Lika öfvertygad som Paulinus om sin saks
rättmätighet, lika liflig som han, om ock långt ifrån så hänsynslös i
sitt skriftsätt, och starkare dialektiker än sin motståndare grep ban
nu till vapen till sitt eller rättare sin åsigts försvar. Han utgaf mot
slutet af år 1615 i Upsala 46 teser under öfverskriften: »Nödtvunget
försvar för etiken mot några landsmäns stränga kritik och svåra
förföljelse»1). De ventilerades offentligen d. 16 December 1615 under
hans præsidium med Uplänningen Jacobus Petri Hunterus som
re-spondent.

I det af Hunterus undertecknade företalet, som dock
naturligtvis är uttryck tör Jonas Magni åsigter, anmärker författaren, att lika
orimligt, som det fordom var, när skolastikerna ville identifiera
teologin och fiolosotin samt derigenom blott insvepte den förra i
mörker, lika orimligt är att nu, såsom några synnerligen Hoffmannus göra,
förklara de begge vetenskaperna oförenliga och derför söka drifva
filosofin såsom syndens »flos et energia» ut ur de kristna skolorna.
Lika orätt handla de, som, anslutande sig till några okända
entusiaster, göra väsen blott i fråga om vissa de förnämsta delarne i
filosofin, såsom etiken och politiken. De ega så mycket mindre rätt till
anspråk att kallas Sokratici, som just Sokrates sjelf ifrigt omfattade
dessa filosofins grenar. — Om menniskan som menniska och utan del
af det uppenbarade ljuset alls icke hade någon väg till ett sedligt
lefnadssätt, skulle intet samhälle kunna finnas utom kyrkan, ej keller
af naturen uågot »animal civile,» d. v. s. menniskan, förefinnas. Men
Paulus säger i första Ilomarbrefvet: lagens verk är skrifvet i deras
hjertan d. v. s. menniskan har af blotta naturens ljus sig klart, huru
hon skall kunna i det borgerliga samhället lefva sedligt och
aktnings-värdt i yttre måtto, såsom vi äfven se vise hedningar på denna grund
vid några tillfällen prisas af den heliga skrift.

I teserna utvecklas närmare bevisen för den filosofiska sedolärans
vetenskapliga berättigande. Ingen lärer kunna neka, att allmänna

’) Defenxio necessaria causam ethicæ contra rigidam quorundam nostratium
censuram et gravem Main proscriptionem disceptans, qtiam... sub praisidio M.
Jonæ Magni, p/til. pract. prof. publici, publice disputalurus suscipiet Jacobus Petri
Hunterus Uplandus ad diem 16 Decembris... Ups. cxciulit ICschilhts Matt him
typ. ac. An. MDCXV (12 blad in +:o Ups. Bibliotek).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free