Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paulini reformbetänkande.
181
till en sådan. I första rummet behöfver universitetet en genom både
själens ocb bördens adel utmärkt kansler, som kan vara dess hufvud,
som kan undertrycka den förhatliga sofistiken och peripatetikernas
spetsfundigheter, hvilka nu beherrska somligas sümen och
småningom tränga sig in vid universitetet. Han skall äfven stadigt hålla
både högre och lägre inom gränserna för deras pligt särskildt dem,
som hittils ansett för en heder att öfvermodigt förakta kyrkans
förmän och deras förmaningar. Hvem igenkänner ej här Paulini hand
och efterdyningarne af striden med Jonas Magni. Fakulteter och
professorer måste finnas i tillräckligt antal, och privilegier,
belöningar, hedersbevisningar och friheter ej sparas. Noga uppsigt måste
hållas, hvilka författare göras till föremål för föreläsningarne, och
öfningar träget anställas, ty reglor utan tillämpning uträtta intet.
Offentliga examina äro aldeles nödvändiga. Hvarje professor skall
med sin klass hälla dylika i närvaro af censorer. Konstitutioner äro
det lärda samhällets grundval, och sådana måste derför utarbetas
genom några riksråd, prester och andra lärde män. Om detta af
brist på tid ej kan göras grundligt, kan man tills vidare taga något
annat universitets konstitutioner, framför allt det i Paris, och
rnuta-tis mutandis tillämpa desamma. — Professorerna skola väljas af
kanslern och biskoparne och icke tagas från något särskildt stift, utan
från alla utan åtskillnad’). De skola först aflägga prof inför stiftets
konsistorium och derpå vid universitetet Aristoteles trälar och
Ramiska filosofins fiender skola icke mottagas eller, om de redan äro
det, aflägsnas, derest de ej taga sitt förnuft till fånga. För att som
ecclesiæ rnique publicæ palriai salutem reformatione consüium, ex temporc quidem,
sed pio et sincero animo concinnalum. Att Paulinus är författaren, säger oss (len
välkända handstilen genast; oeh underskriften Lahorem Post Gloria angifver hans
initialer. Innehållet återspeglar för öfrigt hans idéer. Tiden är svårare att
bestämma. Att det är senare än 1616, tror jag på den grund, att ban dels är så
ytterligt bitter mot Aristotelismen dels talar om lärare, som anse för en heder att
förakta kyrkans förmän, hvilket allt häntyder på striden med Jonas Magni 1615,
1616. Det kan visserligen möjligen höra till året 1620, då också öfverläggningar
höllos om universitetet (senare än 1622 kan det ej vara, efter Skytte dà blef
kansler), men de oupphörliga utfallen mot Aristoteles etc. häntyda snarare på hans
upprörda stämning närmast efter striden 1616; och den sista punkten om censuren
erinrar om ett dylikt förslag, som äfven af presterskapet år 1617 framställdes (se
Norlin, Sv. Kyrk. hist, eft. Reform. I. 2. s. 38).
’) Det ser ut, som låge under detta någon antydan, att Upsala stift hade ett
företräde för de andra. Punkten lyder: Proffessores eligantur suffrarjiis cancellarii
et episcoporum non ex una aliqua sed indiscriminatim ex. quavis diocesi, tit inter
docentes in. academia et ecclesiis isthinc aliquousque dissitis concordia felicius
conservetur, et adalcscentcs ex aliis diocesibus oriundi ad academiam meliori
parentum conßdentia el proinde majori copia transmittantur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
