Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Presterskapets reformförslag 1617. 180
fession eller andra tjenster, när så behöfves». Äfven behofvet af egen
räntmästare och notarie (sekreterare) blifver först nu erkändt.
1 afseende på sakens ekonomiska sida tveka de ej att begära
betydande anslag, i första rummet till en ej obetydlig löneförhöjning.
Är 1613 beräknades 1,600 tunnor för 8 professorer1) eller 200 i
medeltal; nu begäres för 13 professorer ett belopp af 3,4(J0 tunnor
eller nära 270 för hvar. Till de hundra stipendiaterna behöfvas
2,240 tunnor, af hvilka de lyra adjunkterna skola få femtio hvar.
Bland öfriga utgifter märkes ett årligt anslag af 100 tunnor till
underhåll af universitetets byggnader och upprättande af ett bibliotek.
Öfver hufvud taget var (let, man begärde säkerligen mer än dubbelt
så stort anslag, som det som hittils utgått, Betänkandets författare
erkänna ock, att de ej veta, hvarifrån en så stor summa skall tagas,
men de föreslå, att somligt tages af kyrkotionden, så långt hon
räcker, och resten af forna kloster- och præbeudegorls.
Det är ej bekant, om regeringen gjort, detta betänkande till
föremål för öfverläggning, och något spår till svar eller framställning
från dess sida kan ej upptäckas. Saken fick ånyo hvila i tre år,
men vi skola se, huruledes, när den omsider väckes till lif igen
genom kungligt initiativ, många af de idéer, som uttalats 1617, slagit
rot och då bära frukt. Ej minst beaktansvärd är den sista
antydningen om fördelen af att göra universitetet till jordegare. Det var hvad
som 1624 skedde i en långt mera storslagen form, än någon nu tänkt
sig, och för öfrigt, ej på kronans utan konungens enskilda bekostnad.
Presterskapet hade endast sysselsatt sig med universitetets yttre
organisation, men lemnat den inre o vidrörd. Denna tyckes deremot
universitetet sjelft hafva upptagit och behandlat i ett betänkande,
som framlemnats till konungen straxt efter att hans kröning egt rum
i Upsala d. 12 Oktober’-). Man upprepade der ånyo sin önskan oiu
utnämning af ett riksråd till universitetskansler och berörde frågorna
om universitetets jurisdiktion, om friheter för professorer och
studenter samt om privilegier för teologie doktorer.
Det intresse denna fråga om universitetets inre reform väckte
synes deraf, att äfven utom universitetet röster höjdes, som derpå
fäste uppmärksamheten. Den för bildningens sak så intresserade
biskop Paulinus har vid ungefär samma tid i ett betänkande om
lämpligheten af en universitetsreform3) utkastat allmänna grunddrag
* ’) Se Bihanget s. 131.
■ 2) Hallenberg, Gust. Adolfs historia. IV s. 639 anför detsamma utan att nämna
sin källa; jag har ej lyckats anträffa detsamma.
3) Hetta odaterade och osignerade betänkande, som förvaras i Riksarkivet,
Academica Upsaliensia I, bär titeln: De legitima academiæ ad Dei gloriam et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
