Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första teologiedoktors-pro motionen 1617.
183
grammet den 22 October’). Han säger deri, att då det tillhör
öfverheten att såväl belöna de goda som straffa de onda, och då det
gudomliga ordets tjenare framför andra hafva rätt att blifva
ihåg-komne, har ban velat genom en särskild heder utmärka fyra män,
framstående genom gudsfruktan, trohet, lärdom, flit samt
vetenskaplig och kyrklig verksamhet, nemligen ärkebiskopen mag. Petrus
Iveni-cius, biskopen i Strengnäs, mag. Laurentius Paulinus samt
botpredikanterna mag. Johannes Rudbeckius och mag. Johannes Bothvidi.
De skola derför genom rikskansleren nästkommande Fredag den 24
October promoveras till teologie doktorer i domkyrkan, till hvilken
högtidlighet alla prester i staden, universitetets rektor och öfrige
professorer m. ti. inbjudas.
Ceremonin2) försiggick på följande sätt. Kanslern, kandidaterna
och alla inbjudna gäster församlade sig kl. 9 om morgonen i det hus,
der festmiddagen sedan skulle anrättas3), hvarpå de gingo till
domkyrkan i högtidlig procession. Främst i denna gingo musikanter med
sina instrumenter, derpå följde studenterna, så kyrkoherdarne och
professorerna, derpå universitetets pedeller bärande dess
silfverspi-ror4) och efter dem rektor. Efter honom kommo kandidaterna förde
at’ de närvarande riksråden och så rikskansleren5). Tåget slöts af
öfriga prester och andra gäster, som infunnit sig. Viel processionens
inträde i kyrkan uppstämdes sång af skolungdomen och denna
fortfor, tills alla intagit sina platser i koret. Dessa anvisades af
pedel-lerna, hvilka först förde kanslern till den öfre framför högaltaret
uppförda katedern och sedan de öfriga till de i koret anordnade
sittplatserna; studentenia fingo stanna utanför koret, tills en hvar
intagit sin plats. Sedan då psalmen »Veni sancte spiritus» blifvit
sjungen, äskade kanslern ljud och inbjöd kandidaterna att taga plats
ännu för formens skull ett slags prof fordrades. Mig veterligen har 1617 ingen
mer än Johannes Bothvidi pro forma disputerat, hvilket skedde dagen efter
promotionen, il. 25 Octob. (Norlin Sv. Kyrk. hist. I. 2. 36). De öfriga ansågos väl hafva
genom sin föregående akademiska verksamhet aflagt tillräckliga prof.
’) Fins bland universitetsprograminen i Upsala Bibliotek.
2) Miu beskrifning hvilar på det af Johannes Rudbeckius gjorda förslaget till
ceremoniel, som jag tryckt i Bihanget u. 59, s. 139. Det är klart, att afvikelser
härifrån kunnat ske vid sjelfva akten, ehuru jag ej håller det för troligt. Man
hade naturligtvis vändt sig till honom, emedan ban sett dylikt utomlands.
3) Hvilket hus, som här afses, är mig obekant.
4) När universitetet fick sina silfverspiror, omtalas ej. Det synes hafva egt
dem redan 1606 (se Rudbeckii Leges i Bihanget s. 71, cap. VII).
5) Beskrifningen (eller rättare utkastet till ceremoniu) säger: Cancéllarium,
qui personam regis i» hoc actu sustinet, nisi forte rex ipse aclfuerit. Huvuvida
konungen var närvarande är mig ej bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
