Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Mngisterpromotionernu 1617 ocli 1619.
i flen lägre katedern, hvarpå han höll ett högtidligt tal i egenskap
af promotor’). Efter talets shit förestafvade pedellerna doktorseden,
som kandidaterna aflade med fingrarne lagda på silfverspirorna.
Derpå förklarade kanslern dem i konungens namn för doktorer och
tillsade dem alla privilegier och friheter, som doktorer hos andra
nationer njöto, och öfverlemnade dem insigterna på deras
doktorsvärdighet. Sedan detta var ändadt, hembar ultimus i allas namn
deras tacksägelse till Gud, konungen, kanslern, riksrådet, rektor och
professorer samt öfriga närvarande och uppsände en bön för
kyrkans, konungens och rikets lycka och välfärd. När detta skett föll
musiken in, hvarpå alla i samma ordning återvände från kyrkan till
festmiddagen, till hvilken pedellerna efter anvisning af någon sin
förman inbjudit gästerna och vid hvilken de äfven ombesörjde
uppassningen.
Något förut hade efter sjutton års uppehåll den andra
tilosofie-magister-promotioneu blifvit firad. Att det kunnat dröja så länge,
är det starkaste beviset på, huru tryckt universitetet varit under
Karl IX och huru djupt striderna i början af Gustaf Adolfs regering
upprört detsamma, ehuru man ock måste taga i betraktande, huru
många som tidigt gåfvo sig utrikes för att der studera och taga
graden. Filosofiska fakultetens dekanus skref d. 18 Juni 16172) på
konsistorii befallning till Axel Oxenstjerna, hvilken de facto utöfvade
en universitetskanslers verksamhet och begärde att få anställa en
tilosofiemagister-promotion med de ynglingar, som nu genom examina
och disputationer aflagt tillräckliga prof; särskildt anhöll ban, att
kanslern skulle utse en prokansler, hvilken skulle på
promotions-dagen, hvartill d. 3 Juli var utsedd, i konungens och kanslerns namn
dertill gifva tillåtelse.
Promotionen försiggick på utsatt dag d. 3 Juli. Promotor,
hvilket professor Jonas Magni var såsom filosofiska fakultetens dekanus,
utfärdade dagen förut ett program, hvari ban uppmanade
kandidatenia att samlas i decaui hus följande morgon kl. 8, och derifrån
afgå till stället för sjelfva promotionen3). Bland de nio magistrar
som promoverades voro två redan professorer, nemligen Stenius sedan
tolf år tillbaka i astronomi, Leuchovius sedan ett år i teologi, fyra
blefvo det längre lram, nemligen Johannes Matthiæ i poesi (1622)
och Columbus i samma ämne (1625—1630) samt Laurentius Matthiæ
’) Oxenstjernas egenhändiga coneept till detta tal fins i Kungl. Bihl. i ett
tunnt häfte in 4:o med titel: »Gref Axel Oxenstjernas originalbref.»
’) Original i Riksarkivet, Academica Upsal. VI.
3) Detta angifves ej; 1600 försiggick promotionen i konsistorieliusets större
auditorium (se ofvan s. 102).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>