Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Underhandlingarne oin en universitetsreform 1620.
187
I afseende på anvisning af underhållet anse de godt, om K. Maj:t
dels efter andra evangeliska furstars exempel ansloge en ansenlig ränta
af de gods, som fordom tillhört den katolska kyrkan, dels fortfarande
anvisade viss kyrkotionde. Hvar professor skulle hafva ett bestämdt
årligt underhåll, hälften i penningar, hälften i spannmål, hvilket
räntmästaren egde af den gemensamma uppbörden utbetala. Oeh efter
det i Upsala är svårt att få köpa färsk fisk eller kött, borde hvar
professor hafva ett stycke åker och äng bredvid staden. På
kommunitetet borde sextio personer hafva underhåll, hvarjämte fyratio
studenter skulle åtnjuta stipendier; de fyra äldste af dessa skulle vara
graduerade och blifva adjuncti in facultate philosophica, och ett visst
antal af de öfrige alltid studera »in jure, politicis et historiis».
Privilegiefrågan skjuta de från sig och hemställa till konungens eget
behag, om något behöfves utöfver det, som konung Karl IX gifvit.
För inspektionens skull vore nödigt, att något riksråd, som vid
universitetet studerat, känner dess lägenhet och dagligen har tillträde
till konungens person, utnämnes till kansler. Han skall jiimte
ärkebiskopen hafva högsta uppsigten oeh årligen visitera vid universitetet
och der så behöfves afsätta odugliga professorer.
Dessutom väcka de några nya frågor, såsom om det ej vore
nödvändigt, att då professorernas antal ökas äfven skaffa hus åt dem,
hvari äfven studenter kunna bo; flera föreläsningssalar blifva ock af
nöden, liksom en lämplig plats för kommunitetet. Härtill synas husen
kring domkyrkan och gamla biskopshuset1) lämpligast, hvilka derför
borde iordningställas2). Om man så anbragte portar till kyrkogården
och hölle dessa stängda om nätterna, kunde man förhindra, att
studenterna gjorde väsen i staden nattetid.
Den 13 April utfärdade Gustaf Adolf sin slutliga resolution 3).
Professorernas antal bestämdes till tretton och deras löner skulle ej
längre utgå i spannmål, utan fastställdes i penningar. Af de tre
teologerna skulle den förste med G00 daler i lön läsa öfver gamla
testamentet, den andre med 500 daler öfver nya testamentet, den tredje
med 500 daler öfver loci theologici. Alla tre skulle få præbendeu
(deraf den förste Upsala stadsförsamling) och vara ärkebiskopens
bisittare i domkapitlet, Juristerna skulle vara två, hvardera med 500
’) X). v. s. nuvarande stallgården, som vid denna tid var kronans egendom.
2) Universitetsbyggnaderna måtte fortfarande befunnit sig i ett bedröfligt skick.
Rudbeckius säger i sitt 1611 hållna tal (Oratio in qua ostenditur, quod causa primaria
bellorum etc.); Videtis hæc tecta, hets fenestras, hoc pcivimcntum (neml. i gamla
akademin söder om kyrkan), vkletis proximum arcliieathedrale templum ...
j>ro-fessorum domiciUa, tempU ædificia, videtis ut ruunt omnia.
3) Tryckt i Bihanget n. 64, s. 154—157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
