Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reformens verkställande.
189
tetet hade ej försummat att bevaka sitt bästa, i det ärkebiskopen och
Lenæus genast reste upp till Stockholm för att yrka på erforderliga
åtgärders vidtagande, medan konungen ännu var qvar i hufvudstaden ’).
Men saken kom ej i gång, förr än om hösten, ehuru konungen under
tiden låtit dels utarbeta förslag till universitetets stat, dels sjelf var
sysselsatt med privilegiernas omarbetning. När emellertid dessa senare
icke tycktes kunna blifva färdiga i tid, gaf ban d. 1G September
riksråden Johan Skytte och Per Banér i uppdrag att resa till Upsala
och sätta den beslutna reformen i verket-). De skulle medtaga en
i Kammaren underskrifven längd på den ränta, som konungen
anslagit och efter densamma fördela lönerna3). De lediga professurerna
skulle fyllas med de dugligaste personer, som tör ögonblicket kunde
anskaffas; fann man bättre längre fram, tinge man skaffa de förste
andra platser. Kommuuitetet skulle genast sättas i gång och
stipendierna utdelas. Till räntmästare utnämde ban en Zacharias
Simonsson. I öfrigt skulle hans resolution af d. lo April, hvilken ban redan
förut öfverantvardat professorerna, straxt tillämpas.
De begge herrarne begåfvo sig genast åstad. Såväl de gamla
professorerna, som de, hvilka man ville antaga till nya, fingo i deras
närvaro aflägga specimina, för att visa sin skicklighet, men några
nya professurer blefvo dock ej förrän nästa år tillsatta4). Den nya
lönestatens tillämpande medförde dock ej lönetillökning för alla5).
Hela utgiftsstaten (stipendier och kommunitet inberäknade) slöt på 8,110
daler6). Medlen härtill åstadkommos genom att till den kyrkotionde,
som förut varit åt universitetet anslagen, lägga ett betydligt anslag
af årliga räntan och behållna tionden i Upland. Tillskottet var
säkerligen en ocli en half gång större än det gamla anslaget7).
’) Kenicii oeh Lenæi bref till Axel Oxenstjerna, Stoekli. d. 25 April 1620
(original i Riksarkivet, Oxenstjernska brefvexlingen).
5) Brefvet dat. Stegeborg fins i Bihanget n. 65, s. 157.
3) Denna, som underskrefs d. 23 Sept. lins i Bihanget n. 66, s. 157.
4) I Emporagrii 1670 författade personalia öfver Lanrelius berättas, att alla
miste aflägga prof, ehuru minnestalaren tyckes anse, att Lanrelius omedelbart efter
profvet kallades till professor i logik, hvilket dock först skedde d. 20 Febr. 1621.
ä) Det synes lätt af en jämförelse mellan det spannmålsbelopp, som en hvar
skulle efter gamla staten uppburit och den nya penninglön en hvar nu fick, hvilka
begge anföras i Bihanget ti. 66. Ty om man evalverar det förra efter 2’4 daler
(= 9 mark) för tunnan, synes att Chesnecopherus förlorade ej så litet. Leiiæus fick
lika, ocb de öfrige vunno mer eller mindre.
") Anslagen i Gustaf Adolfs resolution d. 13 April göra naturligtvis samma
summa.
’) Man måste nemligen iakttaga att af den spannmål, som anordnas (Bihanget
s. 160) äro ej blott 2,100 tunnor nytt anslag, utan att af de föregående 1,500
tunnorna ungefär 400 tunnor icke förut tillhört universitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
