Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Förbättringarne d. 7 Jnli 1621.
Kommunitetet, sora synbarligen legat nere en tid, blef väl ej
långt derefter upprättadt, eburu det är svårt att säga hvar det
inhystes l). En spisordning uppgjordes, enligt hvilken de sextio
studenter, som intogos, fördelades på fem matlag. Matordningen
bestämdes i detalj for hvarje dag i veckan. Den tyckes hvad rätternas
beskaffenhet angår ingalunda varit att förakta för den tidens ungdom,
som nog var van vid den tarf| i gaste kost. Hurudan tillagningen var
och qvantiteten, det kan blifva en annan fråga. Tvenne måltider
serverades om dagen, en om middagen och en om aftonen, hvardera
med tre rätter. Hufvud beståndsdelen af dessa var under tre dagar
i veckan kött eller fläsk, under fyra dagar fisk (mest sill); mot
köttsoppor eller kål under de förra svarade grynvälling, gröt, ölsupa och
ärter under de senare. Öl och bröd serverades väl efter behag, och
de dagar, då fisk stod på matsedeln, skulle smör finnas på bordet.
Kostnaden för hvar person i veckan beräknades till 31 2 mark, hvilket
för alla 00 gjorde for samma tid 521 2 daler2).
Gustaf Adolf var outtröttlig i sina omsorger för universitetets
bästa Knappast ett år hade förgått efter resolutionen af d. 13 April
1620, förrän ett nytt kungligt bref utkom d. 7 Juli 1621, som
ytterligare bekräftade resolutionens bestämmelser och tillika utvidgade
dem i flera afseenden3). Professorernas antal ökades med en fjerde
teologie professur och med tre i den filosofiska fakulteten, nemligen
en i optik, musik, mekanik ni. m. utbruten ur matematiken, en i
grekiska, som skildes från orientaliska språk, och en i poesi. Äfven
lönerna förbättrades, i det att de tre matematiska professorerna fingo en
förhöjning af 50 daler hvar ocli således 400 daler i lön, alla öfrige
erhöllo 350 daler hvar4). Teologernas præbenden bestämdes till Upsala
’) Det kände naturligtvis cj begynna sin verksamhet, förrän det fått lokal.
Men 1620 d. 26 Oktober atlåter Kammarkollegiet i K. Maj:ts namn ett bref till
Upsala slottsfogde Engelbert Svensson, att ban skall befalla borgmästare och råd
att straxt naningifva någon lämplig ort, der kommunitetet kunde inrymmas. Vilja
de det icke, så får man bruka gamla rådstugan [som låg vid gamla torget öster om
dombron], till dess domkyrkohuset (sic) blir färdigt och ett rum der tillpyntadt
(Kammarkollegii registratur).
2) Utgiften för person om året blef således 45’/, daler och för alla 60 en
summa af 2,730 daler, hvilket öfverstiger inkomsten med nära 400 daler (se ofvan
sid. 188 not. 3).
3) Tryckt i Bihanget n. 70, s. 172. Silfverkupau under brefvet, som vägde
7 lod kostade 6 daler 14’/, öre (värdet af 3 tunnor spanmål), enligt anteckning i
Kamrer Sandbergs saml. om läroverken s. 240 i Kammararkivet).
*) För professorerna i historia och orientaliska språk innebar detta en
nedsättning af 50 daler. Den blef dock ej tillämpad på Jonas Magni, professor i historia,
som 1621 uppbär 400 daler, under det Sveno Jonæ, som 12 Maj 1621 nämdes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
