Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
l)e nya professurernas besättande.
Till första teologie professuren eller domprostbefattningen borde
Lenæus varit sjelfskrifven, hvilken redan 1604 blifvit professor och
sedan 1613 tillhört teologiska fakulteten. Han var ock sjelfva
ärkebiskopens måg, men blef dock förbigången, troligen emedan hans
anslutning till den Aristoteliska filosofin gjort honom misshaglig för
biskop Paulinus och Johan Skytte, hvilkas inflytande hos konungen
i universitetsfrågor emellanåt framskymtar. Hans forne lärjunge,
den 15 år yngre Laurentius Wallius, nu teol. doktor och pastor vid
Stockholms storkyrka, blef honom föredragen och utnämdes till platsen
i Februari 1621’). Teologie doktorsvärdigheten, hvilken Lenæus
saknade, har kanske och tyngt något i vågskålen, men Paulini förord
har säkerligen vägt mest2). Litet anade den senare då, huru
framdeles, då ban efter Kenicius blef ärkebiskop och prokansler, hans lif
skulle genom samme Wallius förbittras. Lenæus fick nöja sig med
den andra professuren, hans förre kollega Leuchovius kallades efter
Wallius till Stockholm3). Två professurer förblefvo således obesatta
i teologiska fakulteten; de fylldes sedan med Jonas Magni (1624) och
Laurelius (1625).
Till professuren i logik kallades den 20 Februari 1621 Olaus
Laurelius1), en man utmärkt för lärdom, undervisningsförmåga och
cultate, I). Laurentius Nicolai, Nycopiensis, I). Johannes Halenus; in Medica,
Petrus ]luth Finno; in Philosophica facultate M. Israel liringius, M. Laurentius
Matthiæ ad Grcecæ linguas professionen, M. Johannes Matthiæ ad poeseos
professionellt. — Endast de 3 sista blefvo professorer, mon förekomma först 1622
(Brin-gins 1628), hvarom mera i texten.
’) Den J;/2 1621 skrifver G. Adolf till ärkebiskopen, att Wallius skall blifva
prof. primarius ci vita tis (Riksregistr:t). Wallius var född 1588 i Nerike, kom på
sitt 17:de år till Upsala, vistades utrikes 1608—11, 1613—1618 och 1619,
promoverades till magister i Wittenberg 1614, till teol. doktor i Ttlbingen 1619, hvarpå ban
återvändo hem och blef pastor i Stockholm.
’) Redan d. 19 Mars 1618 skref Paulinus till Axel Oxenstjerna oeh begärde
att då i Upsala studia cum teologien tum philosophica in diet magis magisque,
pro pudor, langucscunt, denne ville till professor i teologi eller språk nämna
den nyss hemkomne mag. Wallius, som vore en præclarissimus thcologus ett
lingu-arum Hehrææ, Graicai, Latinæ et, Germanicæ peritissimus (original i Riksarkivet.
< (xenstjernas brefvexling).
3) Han utnämdes d. 24 Mars till pastor i Stockholm (Stiernman, Bibi. Sv.
Got. 2, s. 288); Paulini kallar honom eget nog i sin i Juni 1621 utgifna Analysis
Sacrorum textuum för Acad. Upt. p. t. rector et pastor Stockholmiensis. Enligt
Album studiosorum bortkallndes ban i April, hvarefter Lenæus tjenstgjorde som
prorektor; Leuchovius har dock inskrifvit de nya studenterna till och med d. 5 Maj.
4) De begge fullmagterna af 2"/2 finnas i Riksreg:t. Laurelius föddes 1585 i
Vestergötland, kom 1609 till Upsala, reste utrikes 1614—18, promoverades 1617 till
magister i Rostock, 1621 prof. i logik, 1624 e. o. prof. i teologi, 1625 d:o ordinarie,
1640 pastor i Stockholm och till sist biskop i Vesterås 1647, död 1670.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
