Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbättringarne fl. 7 Juli 16-21.
191
stad och Bondkyrkoforsamlingen för professor primarius, Waxala tör
den andra, Börje för den tredje och Näs tör den fjerde’). Som
motsvarighet mot dessa præbenden fingo de öfrige professorerna behålla
fem hemman, som de förut haft2). Stipendiaterna ökas till 30 från
20; likaså biblioteksanslaget från 200 till 3<HJ daler. Räntmästarens
lön nära nog fördubblas (360 daler i stället tör 200); inkomsten af
lediga professurer eller andra embeten skall ban reservera för
universitetets räkning. — Brefvet slutar med följande kraftiga uppmaning
till universitetet: »Och såsom vi nu således rundeligen hafva försörjt
Upsala academiam med dess professorer och andra embeter Here, så
att vi intet tvifla, än att de ju skola hafva orsak sig mot oss såsom
trogne undersåter tacksamma rinna låta och (lerhos således förorsakas
desto flitigare hvar sitt kall förestå och betjena, alltså vele vi ock
härmed förbemälte gode män professorerna nådeligen hafva förmanat,
att de hvar för sig uti deras kall troliga och flitiga vara vilja...;
befale ock härmed den lofiige ungdomen, som der antingen nu är
eller framdeles kan tillkomma, att de näst gudsfruktan sig vinnlägga
derom, att sådan vår collatiou icke förgäfves må förnötas, utan att
både professores såväl som stipendiarii igenom deras stora flit oss
till rundare beneficia uppväcka och beveka måge».
Redan innan detta bref utgafs, voro flera af de nya professurerna
besatta. Huruvida konungens utnämning grundat sig på vederbörliga
förslag, kan ej afgöras, men synes mer än tvifvelaktigt. Han hade
visserligen som vi minnas ånyo af presterskapet begärt förslag på
lämpliga personer i sin resolution af d. 13 April 1620, men något
sådant tyckes ej hafva blifvit afgifvet. Deremot har universitetet
troligen yttrat sig, vare sig på uppmaning eller af egen drift, men
utan att för ögonblicket någon af dess kandidater blef antagen3).
professor i grekiska ocb hebreiska med 400 dal. lön, dock blott uppbar 350 daler
såväl detta som följande år (enligt räkenskaperna i Kammararkivet).
’) Liksom Upsala stad redan förut var bestämd åt prof. primarius, så var redan
d. 24 Mars 1621 Waxala gifvet åt den andre teologen (orig. i IConsistorii arkiv)
och Börje åt den tredje (kopia i gamla konstitutionsboken, Kons. ark.). Börje
utbyttes 1687 mot Gamla Upsala och Näs 1635 mot Danmark.
2) De voro två gårdar i Waxala, Bärby och Säl] a i Danmarks samt
Sunner-stad i Bondkyrko socken. 1613 och 1615 hafva fem professorer haft hemman
enligt förläningsregistren i Kammararkivet; för de följande åren saknas registren.
Efter 1621 blef det vanligt att förse hvarje nyutnämd professor ined ett hemman,
hvarom mera längre fram.
3) Till denna tid hör nemligen sannolikt ett af Lenæi hand skrifvet förslag
(ett blad i folio i Riksarkivet, Academia Upsaliensia I; öfverst på bladet är
Jnra-mentum stipendiariorum skrifvet), som lyder: Professores qui ad compleudas
pro-fessiones vacantes jam a nobis nominari possunt: in Theologica facultate, M.
Martinus astronomiæ professor, M. Jonas historiarum professor; in Juridica fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
