Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
l)e nya professurernas besättande.
universitetet’) Till extra ordinarie professor i grekiska utnämdes
en magister Laurentius Matthiæ, som dock redan med utgången af
1022 öfvergaf universitetet1). Äfven en utlänning inkallades för att
intaga en plats i den juridiska fakulteten, till hvilken man ej synes
hafva inrikes funnit någon lämplig person. En doktor Johannes
Hindus hitkallades om hösten 1622 frän Tyskland, och har verkligen
kommit till Upsala och der troligen aflagt prof för en juridisk
professur, men af hans verksamhet fins ej ett spår i några handlingar,
och han måtte antingen hafva genast återvändt hem igen eller ock
bortryckts af en hastig död3). Det besynnerligaste af allt var, att
han ej, som man skulle väntat, var nämd till professor i allmän och
romersk rätt, utan att »tyda den svenska lagen ex jure Romano»,
hvarför ock konsistorium begärde hans förflyttning till den andra
professuren, då han ju lika litet var hemma i svenska lagen, som i
svenska språket4). — Till räntmästare utnämde konungen d. 3 Juli
1621 magister Erieus Olai Balingstadius5), med hvilken universitetet
sedan efter hans förflyttning till Svea hofrätt tvistade i många år om
en fordran från hans tjenstetid i Upsala. Sekreterareplatsen har
deremot ej blifvit tillsatt förr än längre fram, kanske först 1024").
Der återstod dock en plats, (len vigtigaste af alla att fylla,
nemligen kanslersembetet. Gång på gång hade universitetet under de
trettio år, som förflutit från Upsala möte, erinrat om nödvändigheten
’) lian uppbär lön endast om våren 1022 (Bihanget s. 180); det är den sedan
ryktbare biskopen i Strengnäs.
’) Han uppbär lön bela året 1G22, men försvinner derpå, blef troligen rektor
i Upsala skola.
a) 1622 d. 18 Nov. skrifver Skytte till räntmästaren Erieus Olai, att ban skall
betala brefvisaren, doktor Joh:s Hincius, som K. Maj:t nämt till professor, 200 daler
som ersättning för flyttningen från Tyskland (original bland verifikationenia till
1621 års räkenskaper i Kammararkivet). Qvitto af Joh. Hincius beyder reehten
Doctor dat, Upsala (1. 4 Dec. 1622 fins pa samma ställe. Någon utbetalning till
honom i form af lön finnes dock ej hvarken bland 1622 eller 1623 års utgifter.
Konsistorium skref till Skytte d. 25 Nov. 1622, att det fått konungens bref om
Hincii utnämning och att han nu »möre consveto skall först disputera, så förhöras
i sin religion, göra sitt juramentum och så hålla sin orationem introductoriam»
(afskrift införd i Konsistorii protokoll näst efter d. 2 Mars 1631).
4) Ofvannämda konsistorii bref af d. 25 November 1622.
’) Enligt Kammarkollegii registratur. Hans räkenskap för 1620 (d. v. s.
inkomsterna af 1620 års tionde och räntor) omfattar ock blott utgifterna om hösten
1621. Någon äldre räkenskap för universitetet fins ej i Kammararkivet,
’) 1622 om hösten hafva 50 daler utbetalts till en onämd notarius (Bihanget
s. 181). 1624 om våren kallar sig adjunkten Fetrus Enstadius för notarius
(verifikationerna till 1623 års räkenskaper). Han fins ej qvar om hösten, och den
följande notarien mag. Johannes Roslavins tyckes hafva från början (d. "/,, 1624) fört
de äldsta protokollen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
