Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Skytte kansler 1622.
195
att utnämna en kansler och hade dertill tvenne gånger begärt
namngifna personer, grefve Abraham Brahe och rikskansleren Axel
Oxenstjerna, regeringen hade sjelf erkänt behofvet, men ändock ej gjort
sitt val. Nödvändigheten af platsens tillsättning blef så mycket
starkare nu, efter att universitetet så betydligt utvidgats både till
lärarekrafter och ekonomiska tillgångar. I känslan häraf gaf Gustaf Adolf
omsider år K3221) åt universitetet dess förste kansler. Det var ett
i många afseenden lyckligt val, då ban dertill utsåg sin forne lärare,
numera riksrådet Johan Skytte.
Här är icke stället att gifva en vidlyftigare teckning af Skyttes
person och verksamhet, jag vill blott erinra om några händelser och
data i hans lif. Ryktet säger, att ban skulle varit Karl IX:s
naturlige son, och man har ansett, att detta till största delen förklarar
hans snabba framgångar och lysande bana. Det är möjligt, men äfven
utan ett sådant beskydd skulle hans själsgåfvor ocli kunskaper brutit
honom vägen till samhällets höjder i en tid, då man uppsökte
förtjensten och dugligheten, hvarhelst de funnos. Han föddes 1577 i
Nyköping, kom vid tretton års ålder till Stockholmskollegiet, der ban
redan insöp den förkärlek tör Ramismen, som blef ett utmärkande
drag i hans vetenskapliga riktning. Ej långt derefter sändes han
utrikes2) och tillbragte nio år under grundliga studier vid flera
uui-vei’sitet såsom Frankfurt, Wittenberg och Marburg; på sistnämda
ställe promoverades han 1598 till magister. Efter sin hemkomst
erhöll ban det hedrande uppdraget att leda Gustaf Adolfs undervisning,
och lärjungens utveckling visar, att det förtroende man satt till
läraren var berättigadt. Härmed var hans lycka gjord äfven i yttre måtto,
och utmärkelserna följde sedan efter hvartannat. Adlad 1(501-3, sändes
han redan följande året på en diplomatisk beskickning till England
och blef upprepade gånger använd i underhandlingar med främmande
makter. 11517 blef han riksråd, 1(320 president i räkningekammaren,
1(32-1 friherre, 1(529 generalguvernör i östersjöprovinserna, 1(3;34
president i Göta hofrätt; ban afled d. 25 Mars 1(545.
För universitetet var han-ej någon främling. Redan 1(305 hade
ban besökt det i uppdrag af Karl IXs), och vi hafva ofvan mött hans
’) Någon bestäiuil tidsuppgift tius icke. Skytte yttrar sjelf 1640, att ban varit
kansler i 18 år; utnämningen har sannolikt skett fore d. 14 Sept. 1622 (se Bihanget
s. 181) och efter d. 12 Fehr. 1622. da Laurelius i sin Oratio juhiliea tilltalar honom
och ej anför kanslersvärdigheten bland lians titlar.
2) Freinsheimius säger i sitt minnestal d. 24 Juni 1643, att han studerade
utrikes nio år utan afbrott, men 1599 har han hållit tal i Nyköping (se Aurivillii
Catalogus Bibi. Upsal.), och 1600 i Cassel (anf. st.).
3) Se ofvan sid. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
