Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skytteanska professurens instiftelse 1622.
197
kansler, om också ej till namnet, så fortfor han äfven efteråt att vid
sidan af denne gripa in i universitetets vigtigaste angelägenheter. Det
var såsom konungens högra hand och förste minister. Så skola vi
finna, huru 1625 års privilegier hufvudsakligen togo form under hans
hand, huru han 1626 omarbetade och förbättrade Skyttes något oklara
och ofullständiga utkast till konstitutioner och huru ban vid dennes
sida deltog i den stora visitationen 1637. Både ärkebiskopar och
professorer lågo med honom i ständig brefvexling, och ban tog sig
varmt af universitetets sak på samma gäng, som ban kunde säga
dess medlemmar sanningen ’). Jag kan ej finna, att denna
Oxenstjernas egendomliga maktställning åstadkommit någon spänning mellan
honom och Skytte’-), tvärtom vänder sig den senare till den förre
med det förtroende och den vördnad, som universitetskanslern borde
känna för regeringens hufvud 3).
Sitt namn har Skytte for öfrigt på ett varaktigt sätt fastknutit
vid Upsala universitet genom grundande af den efter honom benämda
professuren i vältalighet och politik. Instiftelsebrefvet är gifvet den
1 Januari 1622 i Stockholm4). Under varmt erkännande af försynens
välgerningar och under erinran om de många vigtiga uppdrag, som
honom antörtrotts och de ynnestbevisningar som derpå följt, förklarar
ban, att ban skulle vara ovärdig så stor Guds godhet, om han ej
derför ådagalade sin tacksamhet. Emedan han för sina framgångar i
verlden haft hufvudsakligen vältalighetens och politikens studium att
tacka, inrättar han nu en professur vid Upsala universitet i dessa
ämnen och skänker till dess underhäll vissa gårdar, som han sjelf
förvärfvat. Åtta riksråd och t yra andra ädlingar bevittna handlingen.
I särskildt bref af d. 2 Juni gaf Gustaf Adolf härå sin kungliga
bekräftelse, fritog de af Skytte donerade frälsegodsen från alla utskylder
af hvad slag som helst till kronan och försäkrade professurens inne-
’) Den 25 Nov. 1629 berättar ärkebiskopen i konsistorium huru han talt om
dess ärender med riksens herrar och rikskanslern, hvilka med episcopis mycket
derom disputerade »och isynnerhet lade regni cancellarius sig mycket derom,
synnerliga när andra lade sig deremot, der många voro af herrarna". Oxenstjerna yrkade
ock, att professorerna skulle se ej blott på sin lön, utan vaka öfver hela akademins
inkomst (Kons. protokoll).
2) Det bref som rikskanslerns son Gustaf, då ban var rector illustris 1626,
skref till fadern (Bihanget u. 92, s. 286) visar blott att man vid ett tillfälligt,
missnöje med Skytte användt den unge rektorn som språkrör.
3) 1639 d. 15 November redogör han i ett vördnadsfullt och hjertligt bref för
sin senaste visitation i Upsala (original i Riksarkivet, Axel Oxenstjernas
brefvexling).
4) Bihnnget n. 73, s. 183. De begge andra brefven afd. 2 Juni och 1 Oktober
finnas på samma ställe under n. 74, s. 188 och n. 76, s. 196.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
