Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19G
Johan Skytte kansler 1622. 210
namu flerfaldiga gånger och sett honom ingripa i de vigtigaste frågor
rörande detsamma. Det måste med glädje mottaga en man, som var
i besittning af verkligt vetenskapliga insigter, men tillika såsom
konungens forne lärare egde hans förtroende och såsom riksråd kunde
inför regeringen föra dess talan. Han svek ej heller detta förtroende.
Samvetsgrant och med intresse fullföljde han sina kanslersplikter.
Universitetet besökte han ofta för att med egna ögon se och döma;
och ban sparade dervid ej på stränga ord och kraftiga förmaningar,
der så behöfdes. Sjelf lärd, kunde han bedöma och uppskatta
lärarnes arbete samt genomskåda undervisningens behof. Vältaligheten
och matematiken hade varit hans hufvudstudier, den förra hade gjort
hans lycka, ty den var då lika oumbärlig i rådkammaren och vid de
främmande hofven, som i den akademiska katedern. Men äfven
filosofin och historien voro föremål för hans synnerliga intresse, och i senare
afseende länder det honom till särskild heder att hafva haft blicken
öppen för fornforskningens betydelse1). Han vinnlade sig att skaffa
universitetet skickliga lärare, och den odödliga förtjenst, han om
universitetet inlade genom stiftelse af den Skytteanska professuren, ökas
genom det lyckliga valet af dess innehafvare. A andra sidan saknade
ban ej siua fel eller brister som kansler. Personlig fåfänga har ej
sällan inverkat pä hans handlingssätt och för hans blick undanskymt
frågornas rätta art och sättet att lösa dem. Ett visst pedanteri
framträder emellanåt och tager form i rätt besynnerliga förslag2);
understundom blandar lian sig med riktig småaktighet i äfven de minsta
detaljer och ingriper på ett sårande sätt i lärarnes ställning och
verksamhet. Öfver hufvud saknas der denna vidsträckta blick, klara
omdöme och orubbliga vilja, som fans hos Axel Oxenstjerna och gjorde
honom i ordets fullaste mening till en praktisk man. Derför se vi
honom ej heller vara föremål för denna djupa både undersåtliga och
sonliga vördnad, med hvilken universitetets män fortforo att blicka upp
till den store rikskanslern.
Ty liksom ban före Skyttes utnämning på visst sätt varit en
’) Se t. ex. den uppgift hau i sitt utkast till en ordning för universitetet vill
förelägga professorn i historie och antiquiteter (Bihanget s. 167, 168). Unn skall
beskrifva Sveriges historie både de ting som dagligen förekomma och framfarna
tiders lägenhet, städer och länder. Han skall läsa och lära andra sådana gamla
böcker, som hittills varit försummade och ingen längre förstår, och runstenarnes
inskrifter, som tjena historien till rättelse och Sverige till beröm.
2) Så t. ex. när i samma utkast (s. 164) han vill att professorerna skola efter
tre år göra nya specimina för sin professur, om någon nv sökande kommer, eller
att pedellen skall kontrollera, om de försumma sina föreläsningar. Efter Kirstenii
död 1640 var det ju nära att han påtvingat dem den franske språkmästaren Stockade,
som fuskade litet i kirurgi, såsom medicine professor in. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
