Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gustaf Adolfs personlighet och betydelse. Hans första åtgärder till universitetets bästa, privilegiernas återgifvande 1612. Tvisten mellan Messenius och Rudbeckius 1612, 1613. Ransakningen härom i Stockholm i Juli 1613. Ombyten af lärarekrafter. Ifrågasatt universitetsreform 1613. Axel Oxenstjernas förslag. Kungabref af 1613 om professurer och kommunitet. Raumanni fiendskap med Lenæus. Den filosofiska fäjden mellan biskop Paulinus och professor Jonas Magni 1615, 1616. Presterskapets reformförslag vid 1617 års riksdag. Paulini betänkande. Den första teologie doktorspromotionen 1617. Magisterpromotionerna 1617 och 1619. Underhandlingar mellan konungen och presterskapet 1620 om universitetsreformen. Dess verkställande. Ytterligare förbättring genom kungabrefvet af den 7 Juli 1621. Tillsättning af de lediga professurerna. Johan Skytte blir kansler 1622; hans person och verksamhet. Skytteanska professurens instiftelse 1622. Wallii tvister med sina embetsbröder. Den ekonomiska ställningen närmast före 1624 års donation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Universitetets ekonomiska ställning. 202
ej, utan man måste fylla bristen genom att taga 397 daler af följande
årets uppbörd. Följden häraf var, att 1623 inkomsten sjönk ned till
5,292 daler; visserligen uppstod der i alla fall ett öfverskott af 122
daler, men det skedde på de stackars stipendiaternas bekostnad, som
först fingo ut sitt anslag, efter att genom Gustavianska donationen
jämvigten återställts i universitetets stat’).
Detta fortfarande missförhållande, att inkomsterna understego det
beräknade penningbeloppet, har kanske bos Gustaf Adolf, som med
lifligaste intresse följde universitetets angelägenheter och önskade göra
det till en verklig bärare för den högre fosterländska odlingen, bragt
till mognad tanken på att genom en storartad gåfva utrusta
universitetet med mer än tillräckliga resurser och tillika göra det för
framtiden ekonomiskt oberoende genom att gifva detsamma sjelfegarerätt
till sin jordbesittning. Mer än en gång hade han fått höra klagan
öfver, att universitetet trängdes från sin rätt af tiondefogdarne ocli
att dess anslag rubbades eller i nödens stund drogos till andra
statsändamål, ban hade kanske sjelf i svåra ögonblick varit tvungen att
tillgripa en dylik åtgärd. Den utvägen tycktes då ej ligga så långt
borta, att gifva universitetet jordagods af tillräckligt omfång, hvars
afkastning det kunde sjelf, oberoende af kronans fogdar, uppbära.
Presterskapet hade ju 1620 hänvisat på denna utväg2), erinrande
huru man i främmande protestantiska länder anslagit indragna
kyrkogods åt universitet och skolor. Men Gustaf Adolf gick ett steg längre.
Han tänkte sig kanske, att äfven en dylik förläning kunde i svåra
tider blifva utsatt for indragning, åtminstone fresta dem som makten
hade till att taga en del derutaf. För att omöjliggöra detta beslöt
ban att af sina egna arfvegods på universitetet öfverlåta hvad som
behöfdes. Han kunde så mycket lättare göra detta, som han nyligen
genom brodern Karl Filips död (1622) blifvit ensam innehafvare af
bela massan af de Gustavianska arfvegodsen. Det var dock i alla
fäll en kunglig tanke och en gåfva värdig en sådan furste, som Gustaf
Adolf. I universitetets historia gör den epok derigenom, att detsamma
fick en dittills okänd sjelfständighet ocli fritt från bekymmer för sin
existens kunde med lättadt sinne och stärkta krafter egna sig belt
åt sin stora uppgift.
’) 1620—22 års räkenskaper i Kammararkivet, af hvilka jag tryckt ilen lor
1621 i Bihanget 11. 72 s. 179, ehuru jag der med afsigt kallat den 1622 års
räkenskap, emedan den visar 1622 års utgifter, som bestriddes med räntorna för
föregående år, hvilka ej alltid voro klara förr än det följande. Att jag tryckt denna
och ej den äldsta af 1620, kommer sig deraf, att såsom jag mer än en gång sagt,
denna ej är fullständig, utan blott omfattar utgifterna under hösten 1621.
2) Se ofvan s. 187.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
