Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågan om utlänningars inkallande.
207
stipendium. Sextio af dem skola studera teologi, fyratio vara
verldslige studiosi, som framdeles kunna blifva duglige att tjena i de fem
rikskollegierna. Tvenne professorer (en teolog ocb en ur annan
fakultet) skola skiftevis vara inspectores och antingen sjelfva eller
genom dugliga ombud öfvervara hvar sin måltid på
kommunite-tet, för att tillse att allt går skickligen till och att spisningen sker
efter fastställd ordning. Konungen aflät samma dag skrifvelse till
räutmästaren att leverera spismästaren 500 daler att derför inköpa
ett inventarium i koppar, kar, dukar m. m. och att derjämte
hädanefter halfårligen utbetala 1,025 daler till kommunitetet. Hvad som
för ögonblicket kunde reserveras, efter antalet ej var fullständigt
ännu af stipendiater ocb kommunitister, skulle han använda att
förbättra taket å gamla akademihuset att det icke af dropp
förderfva-des och att der hvälfva ett tjenligt rum för liberiet (biblioteket)’).
Spismästaren skulle göra reda och räkenskap för konsistorium; sjelf
fick han 200 daler i lön, hans fem biträden tillsammans 338 daler.
Universitetets uppblomstring framträdde särskildt i de friska
lärarekrafter, som under dessa år anknötos vid detsamma. Det var af nöden,
ty under våren 1623 voro åtta professurer obesatta, deraf två i teologi,
två i juridik, en i medicin ocb tre i filosofiska fakulteten (grekiskan,
vältaligheten och poesin). Man kan icke förvåna sig, att vid bristen
på dugliga infödda lärareämnen regeringen sökte fylla det
ögonblickliga behofvet genom utlänningars inkallande. Utan tvifvel skulle hon
föredragit svenske män, kanske icke så mycket af någon tanke på
faran af att försvaga den högre odlingens nationella prägel, som ej
mer af känsla för, hvad landets värdighet fordrade, och af fruktan för
obehagliga sammanstötningar med öfverdrifna anspråk. Men nöden
hade ingen lag. Gustaf Adolf, Axel Oxenstjerna och Johan Skytte
hafva alla varit betänkta på anlitande af denna utväg1). Röster hade
dock höjt sig deremot; presterskapet hade, som vi minnas vid 1620
års riksdag gjort starka invändningar3); än märkligare var kanske,
att en svensk, som sjelf i utlandet uppstigit till professorsvärdigheten
(Granius i Helmstädt), starkt varnade för en dylik åtgärd. Man
skulle endast kunna åtkomma de halflärde, som stoltserade öfver sin
magisters- eller doktorstitel och sina talrika betyg (ofta kanske köpta
för pengar). Och fast man betalade dem högre än egna landsmän,
skulle de rynka på näsan åt allt, och inberätta i sitt eget land, att
’) Konsistoriihuset kallas gamla akademin, emedan nya akademin eller
Gustavianum nu var under byggnad. Biblioteket blef dock ej der inrymdt, utan för det
inreddes ett hns nordvest om domkyrkan, hvarom mera längre fram.
2) Se ofvan sid. 166 och sid. 1S6. Om Skytte se Bihanget s. 164.
3) Se ofvan s. 1S6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
