Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-208
Justlninnus Heiner.
allt hos oss vore barbari; (let vore (len tack man tinge, såsom ban
sjelf mer än en gång varit i tillfälle att till sin förargelse höra af
dem, som i Sverige varit lärare för adelns söner och derifrån
återvändt. Nej långt bättre vore då att taga de dugliga svenskar, som
gjort studier utrikes, af hvilka ban sjelf haft tillfälle att bedöma mer
än en; de lemnade i allmänhet ej något öfrigt att önska, om de blott
öfvade sig mera i att bruka pennan ’).
Den andre utlänning, som till Upsala inkallades, synes mig hafva
rättfärdigat Granii farhågor. Han hette Justinianus Heiner och
kallade sig sjelf »Juris Consultus, Spirensis quondam imperialis camera1
advocatus». Förmodligen kom ban för att öfvertaga den efter
Hincius lediga platsen, och ämnet har väl denna gång varit allmän och
romersk rätt. Redan höstterminen 1023 uppbär ban lön såsom
professor vid universitetet, och har såsom sådan tjenstgjort till och med
162.V-). Det enda spår af hans akademiska verksamhet jag
påträffat är hans tal vid öppnandet af sina föreläsningar <1. 3 Mars 1024,
som handlar om väldens storlek och undergång3). Då ban i
företalet säger, att ban författat detta tal, derför att ban förutom de
juridiska föreläsningarne hade sig ålagdt att leda öfningarne i
»de-clamationes politicæ et dissertationes», så känner man sig färdig att
beklaga de stackars ynglingar, som för honom skulle lära talets konst.
Ty det torde vara svårt att i ett akademiskt arbete uppleta en tyngre
stil och ett afskyvärdare latin, och innehållet är stundom genom
dunkelbeten i mening och uttryck obegripligt, på samma gäng som (let
genom författarens långrandighet och okunnighet hade i
satsbyggnadens och retorikens enklaste elementer blir mer än vanligt onjutbart
Han säger sjelf att 14 är förgått, sedan han satte sin fot i en
offentlig skola eller vid ett universitet, och man har ej svårt att tro
honom. Förmodligen är hans stil bildad efter den halfbarbariska
juristlatin, som likt ett yppigt ogräs innästlat sig i det tyska
rättsväsendet och kanske derifrån bredt ut sig äfven till ■ rättsstudiet.
Hans försvinnande efter 1025 måste anses som en ren vinst för
universitetet.
Lyckligare var Skytte i valet af innehafvare till (len nya
professur, som ban sjelf 1022 stiftat. 1 tre år stod den ledig, ehuru pro-
’) Se hans bref till Oxenstjerna d. 12 .Ttmi 1G22 (Bihanget s. 194).
’) Enligt räkenskaperna för ilessa år. Hvarifrån uppgiften kommit, att ban
först 1630 lemnat Upsala, har jag mig ej bekant.
3) Dess titel är: Orationum, quibus tam antiquiorum iüorum seculorum, tum
ver o recentiorum elimä temporum... comparatio iustituitur... Prima .. .ah authorc
in Acadcmia Upsalensi panegyri, cum altera die ordinarius suas lcctiones
auspi-caturus esset, rccitata d. ,’i Mardi 1624, prrelo Rensneriano, in 8:vo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>