Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215 I)e nya konstitutionerna af år 1626.
körningens namn, hvilket troligen har skett ej långt derefter ’). Ehuru
dessa konstitutioner sålunda blott voro provisoriska och äfven som
sådana betraktades2), hann Gustaf Adolt aldrig eller ansåg sig ej
behöfva i dem göra någon ändring och de förblefvo gällande, ända
till dess ej fullt trettio år senare Karl X gaf universitetet nya
konstitutioner.
Orsaken till att Skyttes arbete genast aflöstes af ett nytt är väl
ätt söka i de brister, som onekligen vidlåda hans konstitutioner.
Deras uppställning är ej redig ocb uttrycken ej alltid klara, der
finnas åtskilliga opraktiska bestämmelser och saknas en mängd andra,
som ej gerna kunde undvaras3). I 102(3 års konstitutioner åter
herskar en systematisk uppställning och en ordentlig kapitelindelning
med utsatta rubriker och signerade underafdelningar; och formen
vittnar om en vid laggifvande vand hand. Förtjensten^ härför
tillkomma sannolikt i ej ringa mån Axel Oxenstjernas personhga
ingripande, ehuru väl Skytte i dem tagit lika mycken del och hans
åsigter tydligen spåras i åtskilliga bestämmelser4); mycket liar dessutom
ur hans konstitutioner influtit ordagrant i de nya. För öfrigt har
väl arbetet ej skett utan medverkan af universitetet sjelft, såsom
sedan ju skedde 1054 och 1055. Säkert är åtminstone, att Lenæus
i dem haft någoii delä).
’) Konstitutionerna, som jag tryckt i Bihanget n. 91, s. 255—285, äro
visserligen odaterade, men jag liar ej tvekat att fura dem till 1626, då de tydligen voro
nära färdiga d. 6 26 och Oxenstjerna ej sölade med saker. De tillämpas också
redan d. 26 Aug. 1626 (Konsist, protokoll).
2) I Konsist, protokojl d. 16 Dec. 1626 står, att. Kanslern skrifvit och frågat
»om professores vele låta underskrifva coustitutiones» [naturligtvis uf den då
hemkomne konungen], de svarade att de först ville något vidare praktisera dem, då de
ju icke saknade kunglig auktoritet. 1627 beslöto de begära konungens underskrift
(protok. d. 28 Nov.). 1647 säger Axel Oxenstjerna sjelf, att de äro provisionaliter
gjorda (Bihanget s. 377).
3) Så ströks konsistorii samtycke vid kanslersval, hvilket ju skulle stridt mot
privilegierna; formen för rektorsval förtydligades; sekreteraren och pedellen skola
ej kontrollera föreläsningarne; kanslerns samtycke erfordras ej för kursorus
tillsättning; den asylrätt Skytte föreslagit för den, som flydde till universitetets offentliga
eller enskilda lins, borttogs; likaså rättigheten för kandidat att ej behöfva
examineras af en fiendtlig lärare, likaså skyldigheten för poeseos professor att fira alla
högtider med verser, författa ocb inöfva komedier etc. Att uppräkna Oxenstjernas
tillägg och förbättringar vore att afskrifva en stor del af hans arbete.
4) T. ex. den tydligt uttalade förkärleken för liamismen (Bihanget s. 276 och
280) och de detaljerade föreskrifterna för de tre professorerna i matematik (s. 277).
5) 1625 d. 15 Juni befaller Skytte räntmästaren att betala Lenæus 100 daler,
derför att ban legat en lång tid i Stockholm för saker som .ingingo universitetets
bästa (original bland verificationerna till 1624 års räkenskap). 1627 förtäljer ban
i konsistorium, att Lenæus varit mot den paragraf i Konstitutionerna (se Bihanget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
