Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 I)e nya konstitutionerna af år 1626.
Jag vill nu forsöka att i korthet framställa konstitutionernas
hufvuddrag. Först möta oss vissa allmänna bestämmelser. Vid
universitetet får intet, vare sig offentligen eller enskildt, föredragas, som
ej öfverensstämmer med den heliga skrift, Augsburgiska bekännelsen
och Upsala mötes beslut. Fakulteterna skola vara fyra.
Jurisdik-tionen öfver universitetets medlemmar omfattar civila och
obetydligare kriminella mål; i gröfre brottmål, som äro belagda med förlust
af lif eller lem, eger konsistorium endast att tillsammans med
ståthållare och rådsturätt ransaka; domen tillhör konungen; med
maje-stätsmål eger det ingen befattning. Staden eger ej att skydda någon,
som universitetet förvisat eller uteslutit.
Kanslern tillsättes af konungen. Han bevakar universitetets bästa
och rättigheter, visiterar detsamma då behof göres, utdelar
varningar- och kan straffa ohörsamhet med afsättning. Hans samtycke
måste tör promotionen hällande inhemtas; ban kan äfven inställa dem,
om de ske för ofta. Konsistorii domar skola af honom bekräftas,
men ban eger äfven att mildra dem; mål som genom vad till honom
hänskjuta^ afdömer ban tillsammans med närboende biskopar och
två tillkallade ledamöter af Svea hofrätt, — Ärkebiskopen är
sjelfskrifven prokansler. Han deltager, der konsistorium så begär, i tvisters
afgörande, vakar öfver allas studier och uppförande, underrättar
kanslern om alla saker af vigt, bevistar årsexamen och, derest rektor
sviker sin pligt, öfvertager hans befattning och ställer honom under
ransakning.
Konsistorierna äro två, ett större och ett mindre. Det större
består af alla de ordinarie professorerna; det väljer rektor, föreslår
professorer, yttrar sig om lärarnes undervisning och uppförande och
ransakai i de gröfre brottmålen. Det mindre består af tio på lifstid
valda professorer; uppstående lucka fylles genom dess med kanslers
och konsistorii samtycke gjorda val. Det har ledningen af de
allmänna angelägenheterna, utöfvar domsrätten i vigtigare mål och
tillhäller alla äfven rektor att fullgöra sina skyldigheter.
Rektor väljes af konsistorium och bland dess medlemmar. Men då
universitetet är en aristokratisk inrättning, bör ingen förbigås,
hvarför valet måste gå i tur efter fakulteter. Emedan filosoferna äro
långt Hera, skola dock, när alla i de tre högre fakulteterna beklädt
embetet, de återstående filosoferna följa på hvarandra. Valet sker
s. 276), som förbjöd teologerna att i sitt ämne göra ett orätt bruk af filosofin (s.
292). Det torde nog vara rätt, ty Lenæus var Aristoteliker, ocli paragrafen var
riktad mot dem. Besynnerligt nog pustar Skytte 1640, att Lenæus tvärtom
tillstyrkt paragrafen (se lians tal hos Nettelblnilt, Sehwedische Bibi. IV s. 128, 129),
men hans minne svek honom nog den senare gången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
