- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
217

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217 I)e nya konstitutionerna af år 1626.



halfårsvis ’) cl. 1 Maj och (1. 1 November; den i laglig tur valde eger
ej att afsäga sig: Installationen sker åtta dagar efter valet. Dagen
förut skall offentligt program utlärdas, hvarpå alla samlas följande
dagen i afgående rektors bostad och följa honom till domkyrkan;
i spetsen gå kursorerna i mörkblåa kappor, bärande universitetets
spiror. Framför altaret forestafvar ban eden’-) för den nye rektorn,
håller ett kort tal och ikläder honom derpå manteln samt
öfverlemnar insignierna, spirorna, sigillet, nycklarne till fängelset och kassan
jämte statuterna ined särskilda förmaningsord för hvardera. Sedan
äfven den nye rektorn hållit ett kort tal, afslutas högtiden med bön
och musik. Derpå gifver den nyvalde rektorn en efter hans tillgångar
afpassad måttlig middag i sitt hem, till hvilken, utom professorerna,
prokanslern, ståthållaren och förste borgmästaren inbjudas, och äfven
de riksråd, biskopar eller deras vederlikar, som äro i staden :!).
Gästabudet får ej räcka in på följande dagen.

Rektor har högsta ledningen af universitetets angelägenheter,
sammankallar konsistorierna (det mindre åtminstone en gång i
månaden), verkställer inskrifningen af nya studenter, sedan dekanus
examinerat dem, och uppbär härför en half daler. Mindre tvistemål afgör
ban ensam eller om så påfordras i närvaro af några tillkallade
professorer; de studenter som äro inför rätta skola betjena sig af
latinska språket4). Han utkräfver pålagda böter och låter verkställa (le
beslut, som konsistorium fattat. Till hans privilegier hör att vid alla
akademiska högtider taga plats efter prokanslern, bära rektorsdrägten
och låta sig företrädas af kursorerna med deras silfverspiror. Från
föreläsningar och disputationer bör ban i någon mån vara befriad.
Universitetet betalar hans omkostnader, då ban reser i dess ärender,
och han uppbär utom inskrifningsafgiften äfven hälften af böterna. —
Till prorektor väljes (samtidigt med rektor) den som är närmast i
tur att ||lifva rektor8); ban företräder dennes ställe, då så fordras.

Frånvaro från konsistorii sammanträden bestraffas med böter.

’) 1612 haile årliga val inforts.

’) Denna ed är ordagrant lika med den, som Paulinus på sin tid (således fore
16(16) inskrifvit i Album studiosorum.

3) Dessa rektorsmiddagar voro urgammal sed; i Paris förekommo de redan på
1300-talet (Budinszky, die Universität Paris etc. s. 41). Vi skola litngre fram se,
huru man sökte afskaffa dem.

4) Professorerna gjorde följande aret invändningar häremot, när Skytte
påminde om stadgandet. De påpekade, att saken vore omöjlig, då borgare voro inför
rätta, men kanslern svarade då att »sådana casus knnile man excipera». (Bihanget
sid. 290).

’) 1628 d. 15 Augusti beslöt konsistorium i strid härmed, att förre rektorn
skulle vara prorektor (Kons. protokoll).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free