Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 I)e nya konstitutionerna af år 1626.
föreläser kl. 9 f. m. ock behandlar grundenia i kaldeiska, arabiska»
och syriska; han skall också sysselsätta sig med gamla testamentets
exegetik. — Professorn i grekiska läser kl. 7 f. m. och skall ställa
sin språkundervisning efter den sokratiska metoden och dervid
använda såväl nya testamentet och kyrkofäderna, som de klassiska
skalderna. — Professorn i statsvetenskap (philosophia civilis) ’)
föreläser kl. 8 f. m. öfver etik och politik efter Althusii och Golii arbeten
med tillämpning på de svenska förhållandena och hänvisning till äldre
arbeten, såsom Kouungaböckerna, Herodotus, Thucydides, Polybius,
Livius m. fi. — Professorn i historia läser kl. 1 middagen allmän
historia efter Melanchtons krönika eller Sleidani bok om de fyra
monarkierna eller någon annan godkänd författare under ständig
hänvisning till källorna, tör att sä egga ungdomen till läsning af
författarne sjelfva. Han skall äfven ådagalägga historiens nytta i verldslig
och andlig styrelse och jämföra det nuvarande statsskicket med Hydda
tiders förhållanden. Äfven skall ban flitigt se till, att Svea och Göta
konungars historia liksom äfven universitetets öden blifva kända af
ungdomen; ban skall ock i tidsföljd uppteckna märkliga förändringar
och tilldragelser. — Professorn i vältalighet (rhetor) föredrager kl. 4
e. m. talarkonsten reglor efter Ramus och Talæus; för dem som
sträfva högre, hänvisas till Ciceros oförgängliga arbete om talaren.
Han bör öfva ungdomen i att författa bref och tal med Cicero,
Demosthenes m. ti. som mönster och drifva dem att ex tempore, men
dock konstnärligt, yttra sig öfver en framkastad fråga. — Professorn
i poesi läser kl. 3 e. m.; ban skall undervisa i konsten att skrifva vers
och visa teorins tillämpning hos de stora klassiska skalderna, »likväl
så att satiristerna tolkas med urskiluing och på ett med den kristna
sedoläran förenligt sätt». — Professorn i logik skall använda Rami
logik och akta sig för skolastikens ordrytteri och öfverdrifvet
dikterande, ban bör mera se på innehållet, än formen.
Professorerna skola indela studenterna i vissa åhörarklasser och
se till, att en hvar bevistar åtminstone två föreläsningar utom de
språkliga, hvilka alla äro skyldiga att besöka. Denna fördelning sker
vid de offentliga kaliärsexamina, som föregå rektorsombytet. Man
skall noga gifva akt på lärjungens ålder, begåfning och skicklighet,
för att antingen, om han anses kunna med framgång fortsätta med
grundliga studier, systematiskt ordna hans kurs, eller, om han saknar
anlag, tid och pengar, rikta honom på sådant som ligger hans
lefnads-yrkc nära. »Men framfor allt skola ynglingarne lära att
icke hysa låga och klenmodiga tankar om sig sjelfva och
’) Denna professur, utbruten ur politiees et historiarum professuren, tillskapades
genom konstitutionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
