Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
])e nya konstitutionerna af ;’ir 1626.
rikets närvarande tillstånd, hvaraf vanligen alstras klagan
och jämmer, beundran för allt utländskt och misstro till
egen förmåga att utföra stora handlingar, hvilket är det
största hindret i en stats styrelse. Detta bör genom
uppfostran och undervisning rättas, så att ynglingarnes
sinnen må tidigt vinna den lyftning, som det vissa hoppet
om stora gerningar gifver». Dessa ord äro tydligen Axel
Oxenstjernas; de återspegla hans egen lefnad och förklara storheten af
Gustaf Adolfs tidehvarf.
De ordinarie ferierna äro tre, vid Jul från d. 21 December till
d. ti Januari, påskferierna under 14 dagar från Palmsöndagen, och
sommarferierna, trettio dagar i rötmånaden.
För hvart halfår utses två inspektörer öfver universitetets drätsel
och byggnader, hvilka jämte räntmästaren svara för medlen i
räntekammaren, tillse att akademigodsen rätt skötas och att alla privilegier,
bref’ och handlingar blifva förvarade. Af de öfriga inspektörerna
hafva tvenne uppsigt öfver komniunitetet, tvenne öfver stipendiaterna;
de sistnämde vaka öfver, att de enskilda disputationsöfningarne, för
hvilka adjunkterna presidera, hållas en gång i veckan. Tvenne hafva
tillsyn öfver biblioteket, laga att det riktas med nyttiga böcker,
matematiska instrumenter och geografiska kartor samt förses med en
fullständig katalog; böcker få ej utlånas åt andra (!). Tvenne hafva
ansvar for boktryckerit och bokhandeln, att ingenting felaktigt tryckes
eller något, som ej är af dekanus eller konsistorium gilladt:
bokhandlaren skola de tvinga att sälja för skäliga priser.
Detaljerade föreskrifter gifvas för studentens sedliga lif. Han
skall dagligen både morgon och qväll läsa sin bibel och skall aldrig
missbruka Guds namn. Alla skola öfvervara gudstjensten i kyrkan
och ofta begå herrans nattvard. Alla nöjen, som kunna förhindra
kyrkogången, böra afskaffas. Försummelse härutinnan straffas med
fängelse eller uteslutning. Den som ej hörsammar den akademiska
öfverhetens kallelse eller trotsar dess bud straffas ock med
uteslutning. Ingen får ligga i Upsala och studera, utan att vara hos rektor
vederbörligen inskrifven; de som ej gå på några offentliga
föreläsningar skola förvisas från universitetet. Hvarje student eger rätt att
hos rektor angifva, om professor eller rektor försummar sitt embete
eller lefver osedligt, och skall angifvarens namn icke för någon yppas
(en högst betänklig föreskrift). Studenterna böra talrikt infinna sig
vid alla offentliga akter; den som nedrifver vid dylika tillfällen
uppslagna program eller dylikt bör bestraffas. De böra afhålla sig
från nattligt oväsende, sönderslagning af fönster och portar, upplopp,
stormning af hus och strid med vapen. Den som nattetid afskjuter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
