Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627.
225
ett skarpladdadt gevär straffas med relegation. Allvarligt och strängt
varnas de för öfverträdelse af sjette budet. Till och med för tillgrepp
af andras egendom gifvas varningar; med rätta erinras de, att
skuldsättning är en af deras farligaste fiender.
Sedan långt tillbaka hade det vid de utländska universiteten
varit en sed att stundom till så kallad »rector illustris» välja någon
ung högboren person, som låtit vid högskolan inskrifva sig. Äfven
1626 års konstitutioner hafva tänkt sig möjligheten af ett sådant val.
De stadga dock, att när så sker skall den, som annars varit i tur
att blifva rektor, utses till prorektor; inkomsterna för embetet tillfalla
ock honom, men maktutöfniugen tillkommer rector illustris.
Anledningen till detta vid första anblicken något egna stadgande, att en
yngling kunde beklädas med ett så vigtigt embete, är tydligen att
söka i samma förhållanden, som utrikes framkallat seden. Man
hoppades naturligen att genom förlänandet åt en ung högboren ädling af
den då så ansedda hedern att vara rector magnificus till namnet (ty
makten kom ändå vanligen att ligga i prorektorns hand) kunna till
universitetets fördel räkna på hans slägts inflytelse hos regeringen.
Ty något kraftigt ingripande af dessa unge män i universitetets
styrelse och verksamhet var väl ej att vänta, låt vara att de nästan
alltid valdes just när deras vistelse vid universitetet nalkades sitt slut.
Första gången ett dylikt val skedde hos oss var, då universitetet
d. 4 Maj 1626 dertill kallade rikskanslerens äldste son, den
sjuttonårige Gustaf Axelsson Oxenstjerna ’). Det var en hyllningsgärd åt
hans store fader, som nog ej härför varit likgiltig. Skytte deremot
har kanske icke med oblandade känslor sett saken, ty en rektor illustris
kunde genom sin ställning lätt bereda kanslern obehag, och om ban
också ej hyste egentlig afundsjuka mot den store rikskansleren, så är
det dock icke möjligt, att detta stora inflytande, som öfverskuggade alla
andra, ej stundom känts besvärande och att ban derför betraktat
valet med ett visst misstroende. Det ser ut som universitetet känt
detta och derför ansett sig böra inför Skytte liksom ursäkta valet2).
Och det förefaller nästan, som om den unge rektorn sjelf ej iakttagit
nog stor försigtighet i sitt uppförande, utan tagit parti för
professorerna mot Skytte. Så skrifver ban d. 3 Augusti till fadern, att ban
ej kan nog förvåna sig, att Skytte så starkt far ut mot professorerna
och tillskrifver dem studenternas dröjsmål med att återkomma till
’) Han inskrefs redan 1618 i Upsala, nedlade sin värdighet som rektor d. 13
Juli 1627 och afreste straxt derefter till sin fader i Preussen, der han afled två år
senare vid 20 års ålder. Hans brefvexling med fadern uuder dessa år förvaras i
riksarkivet.
2) Se Kenicii yttrande i konsistorium d. 28 Maj 1627 (Bihanget s. 303, 304).
lf pl. Univ. Ilitt. 1. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
