Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Teologin.
vidt inan vet, aldrig’). Redan nu skönjer man hos
disputations-literaturen samma fel, som genom sekler häftat vid densamma,
nämligen brist pä enhet i anläggning ocb djup i forskning; det vanliga
var och förblef, att man för tillfället bopskref några sidor om det
första, bästa ämne, som företedde sig. Undantag gifvas dock, och
eget är, att de lärare, hvilkas disputationer bilda ett sammanhängande
belt, också äro de som oftast stigit upp i katedern. Dit höra
professorerna Chesnecopherus (fysik), Jonas Magni (filosofi) och Laurentius
Wallius (teologi) samt adjunkten Petræus (metafysik och fysik)’-).
Ej heller höllo sig disputationerna alltid inom gränserna af
professurens ämnen. I)et torde förtjena att nämnas, att poeseos
professorn Andreas Gylle disputerade 1(533 och 1634 om sådana
ämnen, som »De prudentia legislatoria», »De virtute morali in genere»,
»De Prudentia judiciaria» och »De prudentia civili». Men han har
gjort det på ett så utmärkt sätt, att en professor i rättsfilosofi eller
juridik ej skulle kunnat behandla ämnet med större klarhet eller
djupare insigt.
Ett och annat arbete har väl redan på denna tid utkommit i
annan form än disputationens, såsom Synopsis historia" universalis af
Jonas Magni ocb åtskilliga tal, men de torde blifva lätt räknade.
Intet ämne spelade en sådan rol vid universitetet som teologin.
Det kunde ej gerna vara annorlunda. Det öfvervägande flertalet af
studenter egnade sig åt den presterliga banan; och de flesta
professorerna synas ännu under Karl IX:s tid hafva varit prester3); tiden
sjelf bar en teologisk prägel ocli kännedomen om tidens stora
konfessionella frågor fordrades både vid rådsbordet och i diplomaternas
kabinett. Den teologiska fakultetens lärare voro derför bäst aflönade,
och det ansågs vara i sin ordning, att äldre lärare i filosofiska
fakulteten befordrades vid inträffande ledighet till teologiska platser.
Ju mer tiden gick framåt, dess mera oegentlig och olämplig blef
denna teologins öfvervigt. Redan Karl IX, som behöfde dugliga
embetsmän, anmärkte, att icke alla borde blifva prester4), men
förhållandet blef ändå ej bättre5). Och Gustaf Adolf behöfde derför
’) Det sista galler om åtskilliga adjunkter, så att Lundius ej stod ensam i den
vägen. För en professor, Myliander i matematik, liar jag ej funnit något arbete
angifvet.
*) Jfr. Lidén Catalogus disputationum Upsal. ocb Marklins supplement dertill;
äfvensom Stiernmans Bibliotlieca Svio Gotica Tom. II ocb Sehefferi Svecia literata.
3) Messenius antyder 1010, att de andra i konsistoriet voro prester (Bihanget
sid. 87).
4) Se ofvan sid. 106 not, 6.
’) Ett kejserligt liofråd, Cosinus v. Ziininern, som kring 1615 reste i Sverige,
skall hafva fällt följande hårda omdöme om universitetet: Die universität wid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
