Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Censuren tillämpad vid universitetet. -’51
Konstitutionerna hade infört en viss censur för vetenskapliga
arbeten. Disputationerna skulle vara at’ dekanus eller konsistorium
godkända; alla arbeten som kunde upptända tvist eller sära någons
heder eller allmän anständighet voro förbudna. Denna bestämmelse
förblef icke en död bokstaf. Konsistorium hade 1G31 förbjudit en
disputation af prof. i mekanik Martinus Nycopensis, emedan hans
respon-dent Petrus Schomerus deri infört teser, som man ej kunde godkänna1).
Förmodligen hafva de haft en allt tor stark astrologisk anstrykning.
Ej långt derefter hade Stigzelius fått en gradualdisputation »de terra»
färdig, för hvilken en Olaus Folchovius skulle vara respondent. Den
godkändes af dekanus under förutsättning, att Stigzelius skulle öfverse
de korollarier, som respondenten ännu ej utarbetat. När emellertid
arbetet var färdigtryckt och matematici fingo ögonen derpå, begärde
de hos dekanus inställande af disputationen; de sågo deri en
förolämpning mot sig, då ett af korollarierna ytterligare nedgjorde den
åsigt, tör hvars uttalande ett af deras arbeten ej fatt ventileras.
Stigzelius ville ej finna sig häri, så mycket mindre, som man ej
kallat honom till den fakultet der förbudet beslöts, utan vädjade till
konsistorium, och här kom det till en ganska häftig strid. Det
be-fans då, att Stigzelius var den egentlige författaren, ty respondenten
hade endast uppkastat den frågan: »an quædam astrologien
prædic-tiones vanæ sint»? Men Stigzelius hade omarbetat den i följande
form: »astra magnam in hæc inferiora vim et influentiain habent;
in bis tauien præter astra aliæ causæ particulares et contingentes
ad effectus alicuius productionem reipiiruntur, qualem ex solis astris
ne probahter quidem prædicere potis est astrologus; et si eum
ali-quando prædicens rein acu tangit, vel mera est conjectura vel
pac-tum quoddam sive apertum sive occultum cum diabolo, qui et
par-ticularium actionum circumstantias melius quam homines cognitas
habet, quippe iisdem magis sæpe quant astra interest2)». Satsen
syntes ej professorerna vara i och tör sig så olidlig, men den kom
för nära det nyss gifna förbudet tör Schomerus och fördömde i
allmänhet allt hvad astrologi hette. Och denna hade nog ännu starka
’) Detta ocli allt det följande efter konsist, protokoll d. 7 ocli 8 Mars 1632.
M, Nycopensis disputation var kanske den De Novis coeli phænomenis in genere
etc., som Lidc’u anför i sin Catalogus s. 371.
"Stjernorna hafva ett betydligt inflytande pà det som härnere sker; men
dervid fordras dock förutom stjernorna äfven andra särskilda orsaker, som direkte
frambringa någon verkan, ty af stjernorna kan astrologen ej ens med någon
sannolikhet förutspå någon verkan. Och om han någon gång hittar det rätta, så är det
antingen af en ren slump eller af förbund med djefvulen, som bättre känner
händelsernas detaljer, än menniskan, emedan ban ofta, långt mer än stjernorna, liar
andel i dem».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
