Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modersmålet.
249
Studiet sjelft led dock af åtskilliga brister, till hvilka jag skall
återkomma vid behandlingen af nästa tidehvarf.
Det är en gifven sak, att modersmålet ej kunde röna synnerlig
omvårdnad eller utveckla sig med någon kraft och behag, så länge
latinet ansågs ej blott för de lärdes språk utan ock användes vid en
mängd andra tillfallen. Modersmålets betydelse hade dock ej
undfallit Gustaf Adolfs djupgående blick; ban har ju sjelf behandlat det
med ej vanlig förmåga. Då han 162G befallte professorerna att
öfversatta Forsii physica, erinrade ban dem, att till ett lands
förnämsta berömmelse ju fordom hörde, att vetenskaperna voro på dess
eget tungomål författade, så att man redan i ungdomen kunde lära
dessa vetenskaper utan den tids och penni ngödande omvägen af att
först lära främmande språk. Af samma kärlek till det svenska
tungomålet var det, som ban befallte Johannes Buræus att af trycket
utgifva boken om Konunga- och Höfdiugastyrelse. Så öfvertygad var
ban om frågans vigt, att han verkligen ville i Upsala inrätta en
professur i svenska språket; och Axel Oxenstjerna hade redan vändt
sig till Johannis Rudbeckii yngre broder, den lärde rektorn i Örebro
skola Jacobus Rudbeckius, och erbjudit honom platsen med 500 daler
i lön eller mera än någon annan professor i filosofiska fakulteten.
Men denne afslog anbudet; ban tvekade om sin egen lämplighet och
föredrog lugnet i Örebro framför grälet och fiendtligheterna i Upsala,
hvilka då voro i allas mun ’). Äfven Skytte ifrade för modersmålet,
ehuru ban derigenom kom i någon motsägelse med sig sjelf, då han
ju annars yrkade, att ynglingen skulle tvingas att vanligen använda
latin. Han har ock i sitt odaterade utkast till ordning for
universitetet föreslagit, att kommuuitisterna skola skiftevis hålla tal på
svenska och på latin, »ty genom sådant bruk varder det svenska
tungomålet vidmakthållet och icke vanvyrdat och förkommet» -).
Det var likväl hvad som skedde. Vårt språk uppblandades med
latin, tyska och sedan franska, sjelfva språkbyggnadeu vanställdes
allt mera, och man • måste förvånas, att örat för modersmålet kunde
så förslöas, att sådan halflatinsk svenska var möjlig, som den man
ej sällan påträffar3).
’) ©dateradt original i Ups. Bibi., Palmskölds saml. Bibliografi, tom. XV,
s. 901. Tiden bestämmes något derigenom, att Rudbeckius säger sig i 10 eller
11 år bafva varit skild frän akademiska öfningar (han hade blifvit rektor i
Öre-bro i Maj 1615). Det heter äfven, att anbudet gjordes, då konungen och kanslern
föregående höst (troligen 1624) besökt staden.
J) Bihanget s. 166.
3) T. ex. Wallii bref 1632 (Bihanget n. 96); jfr. särskildt s. 312 orden:
»medan denne min för m. Fornelio att blifva professor kampen stod på».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
