Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framstående lärjungar. Promotionen
255
lärde orientalisten Jonas Hambraeus, som Hera gånger kallades till
professor i detta ämne i Upsala, men föredrog en dylik plats i Paris.
Om den svenska kyrkans och skolans lärare och om
universitetets professorer sjelfva gäller naturligtvis, att de numera till stor del
hemtade sin bildning i Upsala. Det har ej alltid varit så af skäl, som
äro i ögonen fällande. Den generation, som år 1593, då Upsala
universitet återupprättades, hunnit mannaåren, hade varit tvungen att
göra sina studier utrikes, och sä fortfor länge att vara förhållandet.
Den förste af våra professorer, som i Upsala promoverats, är
Medo-lerus som intog den matematiska lärostolen år 1600. Men äfven af
de trettiotvå svenskar, som efter honom till och med år 1632
kallades till professorsplatser i Upsala hafva blott tolf tagit sin grad i
Upsala1), ehuru det är att märka, det de numera, äfven då de läto
promovera sig utomlands, dock först drefvo studier hemma under
längre tid än förr varit vanligt. Af <le 23 under Kristina nämde
infödde professorerna äro visserligen de, som i Sverige promoverats, ej
Here än tio, men långt mindre än hälften har i alla fall promoverats
utomlands, ty Hera hafva blifvit professorer utan att hafva tagit
graden’1). Frän Gustaf Adolfs tid är derför universitetet, hvad det var
ämnadt att vara, plantskolan tör vår högre bildning, och de
insigts-fulle och energiske män, som i detta och följande tidehvarf suto på
biskopsstolarne eller intogo den akademiska katedern, kunna väl
kallas dess söner.
Ett särskildt bevis på studiernas växande lif hafva vi deruti,
att HlosoHemagister-promotionerna temligen regelbundet återkomma.
Vi minnas, att den andra törst kom till stånd 1617 efter ett
uppehåll af sjutton å.r, hvarpå den tredje följde 1619. Sedan firades
dylika fester d. 17 September 1622, il. 26 Juli 1625, d. 10 Februari
1629 och d. 13 Mars3) 1682. Magistrarnes antal voro 8, 15, 20 och
33; promotor vid hvarje tillfälle fakultetens dekanus. Detta stigande
antal af magistrar borde väl betraktats som ett bevis på studiernas
blomstring och derför helsats med odelad glädje. Men saken hade
ock en annan sida, i det magistrarne blefvo så många, att man
saknade platser för dem. Derför blef ock dekani begäran år 1627, att
promotion skulle anställas, afslagen, emedan ärkebiskopen dels
erinrade, att Skytte sjelf varnat att allt tör ofta göra promotionen dels
’) Möjligen hafva några varit ograduerade; Stenius hade varit professor i
astronomi i tolf år, innan han i Upsala promoverades.
2) Jag kan för ögonblicket ej angifva huru många, men jag tror, att antalet
stiger öfver sex.
*) Man får ibland läsa d. 8 Mars såsom (lagen, men att det skedde d. 13 synes
af Schröder! Encomion Uplandiæ, tryckt 1633.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
