Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
De enskilda studiernas art.
emedau de graduerade »lågo honom (ärkebiskopen) på händerna» ’).
Och samma anmärkning, som Kenicius nu gjorde, återkommer äfven
sedermera. — Någon teologiedoktors-promotion blef efter 1617 ej hållen
förr än 1640. Och blott en jurisdoktors-promotion förekommer, då
Daniel Nicolai Sidenius promoveras år 1629 af den ende dåvarande
jurisprofessorn, dokt. Benedictus Olai Crusius, hvars kollega i
fakulteten ban blef följande år. Den disputation ban under Crusii
præ-sidium den 22 Augusti2) försvarade handlade om patronatsrätteu.
Läkarepromotionerna begynte först i 18:de seklet.
Ett utmärkande drag hos männen från detta tidehvarf är deras
utpräglade individualitet, deras förmåga af initiativ och praktiska
duglighet i allmänhet. I kunskapernas omfång torde de ofta stå
långt efter, hvad man i vår tid fordrar af vetenskapligt bildade män,
men i afseende på sjelfständigheten i vetande ocli tankekraft stå de
utan tvifvel högre än flertalet i våra dagar. Detta förhållande
sammanhängde dels med vetenskapernas egen ställning då för tiden dels
med uppfostrans och undervisningens art. Vetenskapernas omfång
var då ej så stort, att ett mera mångsidigt studium tog ynglingens
krafter i uteslutande anspråk för en längre tid. Der fans ej denna
uppsjö af literatur, i hvilken nu så mången nästan drunknar.
Studenten behöfde derför ej öfverlästa sig med kunskaper och
derunder löpa fara att förlora sig sjelf och blicken öfver det bela. Det
var ej mycket ban visste, men det ban inhemtat var hans egendom
i ordets egentliga mening. A andra sidan måste ban oftast sjelf
bryta sig sin väg, och under fattigdomens tryck hafva de flesta
studenter arbetat3). Denna kamp med svårigheterna utvecklade deras
viljekraft och hela personlighet, och samma karakter af
sjelfständighet togo äfven deras studier. Våra sammandrag och handböcker
stodo dem ej till buds; ej heller gåfvos så rikliga tillfällen till
enskild undervisning. Det blef derför mera ett studium på egen band,
förenadt visserligen med mera besvärligheter, men ock vanligen
slutande med säkrare frukter. Härtill kom den stora vigt man då fäste
vid förmågan att kunna ledigt och tankeriktigt återgifva hvad man
lärt; dessa oupphörliga deklamationer, orationer och disputationer
bidrogo i hög grad att utbilda ungdomens makt öfver ordet.
Der saknades dock visserligen icke belt och hållet tillfälle till
enskild handledning. Adjunkterna hade sig af konsistorium ålagdt
’) Konsist, protok. d. 30 Maj 1627.
2) Dagen angifves i Buræi ofta åberopade dagbok i Kongl. Biblioteket.
3) Jag liar ofvan s. 185 not. 3 talat om den s. k. sockengången eller fattiga
studenters tiggande i socknarne. Ett vittnesbörd om studenternas fattigdom gifver
äfven Gustaf Oxenstjerna 1626 (Bihanget s. 286).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
