Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetets byggnader. 264
Den prydligaste byggnaden af alla var den af Gustaf Adolf kring
1623 ’) uppförda nya akademin, som så småningom efter honom fått
namnet Gustavianum. Dess utseende var dock ej då detsamma som
nu. Visserligen funnos jordvåningen och den stora bottenvåningen,
men ofvanpå denna var en belt låg våning och tornet ofvanpå taket
saknades. Detta uppbyggdes af Olof Rudbeck 1662, egde två
fönsterrader och kläddes med koppar; dess ändamål var att tjena till
anatomisal Först mellan åren 1688—1691 höjdes på Karl XI:s befallning
öfvervåuingen till sin nuvarande höjd. Huru byggnadens särskilda
rum användes på Gustaf Adolfs tid är mig obekant. Sedan flyttade
konsistorium, som sagdt, sin sessionslokal dit år 1640. När Schefferus
år 1666 tryckte sin Upsalia, inrymde jordvåningen förutom källare
drätselkammarn3), kommunitetets kök och matsal; i den stora
bottenvåningen voro ett större och ett mindre auditorium och konsistorii
samlingssal. I lilla öfvervåningen voro fyra, förut åt studenter
uthyrda *), nu för fakulteternas behof inredda rum, samt ett för
studenternas bibliotek och ett der depositionsceremonin försiggick. —• At
koinmunitetet var en större byggnad upplåten, som låg på tomten
mellan Rundelsgränd, nuvarande Jernbrogatan och S:t Larsgatan5).
Skildringen af dess tillstånd spar jag till längre fram.
Universitetets samlingar voro ej många. Den förnämsta var väl
husets omgifningar måste varit rätt ruskiga, att döma deraf att d. 4 Januari 1654
beslöt konsistorium, att stallen och fägårdshusen vid detsamma skulle nedbrytas.
’) .Tag har ej funnit några dokumenter rörande dess byggnad. Busser i sitt
»Utkast till beskrifning öfver Upsala» II, s. 28 säger, att det byggdes 1622. Ericus
Schroderus i sin 1633 tryckta Encomion Uplandiæ säger dock Collegium illud
Gustavianum a. c. erectum. Simonius höll der ett tal d. 12 April 1626
(program i Palmskölds saml. afdeln. Oratioues, Tom. 24); det Auditorium Novum,
der hans installation försiggick d. 5 Dec. 1625 är väl ock Gustavianum.
2) Schefferi Upsalia s. 270.
3) 1632 d. 1 Fehr. ansåg konsistorium platsen under nya akademin tjenligast
till ærarium (Kons. protokoll).
*) 1642 d. 11 Januari skrifver Skytte till rektor om några Ilibbingar, som
skola få rum i nya Gustavianska akademin (Kanslersbrefven).
9) Jag har ofvan s. 190, not. 1 anmärkt, att man 1620 var tveksam, hvarest
kom-munitetet skulle inhysas. Kanske det först då kom till detta hus, der det 1637 vid
sitt upphäfvande befann sig. Märkvärdigt är, att jag icke hos någon författare sett
omnämdt, att det legat på ilenna plats. Det synes mig dock vara mer än säkert.
Vid inventeringen 1638 d. 11 Oct. (kons. protokoll) säges att husets östra sida
vetter åt kyrkogården och att gafvelfönsterna ligga i norr och söder; rummen tyckes
uppgå till 33. I odaterade postulata (frän 1637 i riksarkivet, Academica III) begär
universitetet platsen mellan kommunitetet och konungsstallet (nuvarande Stallgården).
Mellan kommunitetet och kyrkogården gick en gata (kons. prot. d. 31 Maj 1643).
Och då i kons. protokoll d. 15 Augusti 1655 det talas om platsen mellan
kungsstallet och atrium novi auditorii, står i brädden: platsen vid kommunitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
