Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biblioteket.
265
Biblioteket, som (lock säkerligen ännu ej egde något större omfång.
Dess egentliga begynnelse kan dateras från 1620, då Gustaf Adolf
skänkte till Upsala sitt i Stockholms gråmunkekloster stående bibliotek
och anslog 200 daler årligen till dess förbättring; ett stort rum skulle
inredas åt detsamma och en professor alltid vara bibliotekarie.
Anslaget höjdes året derpå till 300 daler l). Arbetet med inredningen
tog snart sin början, och man utsåg dertill ett hus nordvest om
domkyrkan (der nu konsistoriehuset står) -). 1627 tyckes huset varit
färdigt till sitt ändamål:l). Bokförrådet riktades fortfarande med
innehållet af åtskilliga katolska, mest jesuitiska, bibliotek, hvilka Gustaf
Adolf under sina fälttåg fått i sin hand och ansåg kunna göra bättre
nytta i Sverige än vid papistiska lärdomsanstalter. Efter Rigas
eröfring 1621 öfversändes dervaraude jesuiterbibliotek till Upsala4).
Fem år senare föllo under preussiska fälttåget jesuiterbiblioteket i
Braunsberg och Ermelandsbiskopens i Frauenburg i hans väld och
fingo likaledes vandra till Upsala5). 1631 eröfrades Wurzburg;
biskopens storartade boksamling skänktes af konungen samma år
d. 6 November till Upsala universitet6). Hvarje uppgift på
bibliotekets storlek saknas, och någon katalog från den tiden finnes ej.
Visserligen hade Gustaf Adolf 1628 anbefallt, att en dylik skulle
uppsättas 7). men ännu tre år derefter var saken ej verkställd8).
Hufvudorsaken härtill var väl den, att ingen lön fans anslagen åt bibliotekarien,
då konungen ansett, att en af professorerna lämpligen kunde sköta
platsen. Den 1621 aflägsnade professorn i matematik Nicolaus My-
’) Se ofvan s. 188 ocli s. 191.
2) I Bibliotekets gamla räkenskaper förvarade à universitetsbiblioteket läses
år 1622: »Kostad t på linset som blef renovera dt till Liberiet vester pä kyrkogården
303 daler 21 öre». Ännu 1666 förvarades det der, ty Scheffer säger i Upsalia
s. 164, att S:t Larsgatan går »ad bibliothecani academicnm», som ligger vester på
kyrkogården och har 2 våningar hvardera om tre rum.
3) 1626 utbetalas 2 daler till dem, som buro böckerna »af södra Choren» upp
i Liberiet. 1627 i Juni kommo böcker från Pryssen 36 kistor; de nedsattes i en
strandbod tills »nedre liberiet» blef färdigt, men inflyttades samma år (bibhs gamla
räkenskaper). Reparationerna kostade 1624, 1625 en summa af 370 daler, 1626 121
och 1627 134 (kons. prot. (1. 30 Mars 1630).
4) Enligt anteckning af Bibi. J. H. Schröder (i saml. t. Bibhs liist.)
inventerades detta bibliotek i Nov. 1622 i Stockholm till dåvarande rektor Wallius.
De framkommo 1627. Se ofvan not. 3.
ö) Original på tyska i konsistorii arkiv. Det ålägger liofpredikauteu Johannes
Matthiæ att registrera böckerna. Ännu 1633 tyckes man i Upsala ej riktigt känt
gåfvan, ty AVallius skrifver s. å. d. 5 Sept. till Axel Oxenstjerna, att det
märkvärdiga bibliotek, som konungen skänkt, si modo vera sunt, quæ nuncius nuper
attulit, måtte komma till Upsala (orig. Riksark. Acad. Upsal. VI).
’) Skytte till Joh. Chesnecopherus d. 16 Maj 1628 (orig. i kons. arkiv).
8) Konsist, prot. d. 16 Mars 1631.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
